Hästens matsmältning är till stor del beroende av det som händer i blindtarmen och grovtarmen. Där lever ett mångsidigt samhälle av mikroorganismer som bryter ner växtfibrer som hästen inte själv kan spjälka med sina matsmältningsenzymer. Under processen bildas kortkedjiga fettsyror som hästen kan använda som energikälla.
Nya studier från 2026 ger ytterligare kunskap om hur nära hästens utfodring och tarmmikrobiotans sammansättning hänger samman.
Forskningen visar att mikrobsamhällena skiljer sig mellan betande och stallutfodrade hästar. Dessutom kan fiberbaserade och stärkelsebaserade foderstater ge mätbara skillnader i träckens mikrobiota redan inom tre veckor.
Vad betyder resultaten i praktiken, och hur kan de hjälpa oss att förstå hästens utfodring bättre?
Betande hästar hade fler fibernedbrytande bakterier
I juli 2026 publicerades en studie i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Microbiology. Forskarna undersökte sambanden mellan hästras, utfodringssystem, geografisk plats och tarmmikrobiotans sammansättning.
Totalt analyserades träckprover från 139 hästar, däribland engelska fullblod, mongoliska hästar, varmblod och korsningar mellan fullblod och mongoliska hästar.
Vissa hästar hölls i stall medan andra gick på bete. Mikrobiotans sammansättning analyserades med hjälp av 16S rRNA-gensekvensering.
Vad upptäckte forskarna?
Ett av de mest intressanta resultaten kom från jämförelsen mellan hästar med samma korsningsbakgrund, där vissa gick på bete medan andra hölls i stall.
Hos de betande hästarna var den relativa förekomsten av vissa bakterier som förknippas med fibernedbrytning högre, framför allt bakterier inom släktena Ruminococcus och Fibrobacter.
Fibrobacter är känt för sin förmåga att bryta ner cellulosa. Även inom släktet Ruminococcus finns viktiga mikroorganismer som kan utnyttja växtfibrer.
Forskarna såg att de betande hästarnas mikrobiota hade en sammansättning som tydligt förknippades med nedbrytning av komplexa växtfibrer.
Hästrasen förklarade ungefär 44,8 % av den observerade variationen i mikrobsamhällets sammansättning. Utfodringssystemet stod för cirka 10,3 % och den geografiska platsen för ungefär 2,7 %.
Hästens genetiska bakgrund hade alltså ett betydande samband med tarmmikrobiotans sammansättning, men även utfodringssystemet hade ett självständigt statistiskt samband med skillnaderna.
Det är ändå viktigt att komma ihåg att bete och stallhållning ofta skiljer sig åt även när det gäller miljö och skötsel. Därför kan skillnaderna mellan bakterierna inte förklaras enbart av hur mycket fiber hästarna fick.
Studien visar framför allt hur hästens miljö, utfodring och individuella egenskaper hänger samman med tarmens mikrobsamhällen.
Fiber eller stärkelse – skillnader redan efter tre veckor
En annan studie, publicerad 2026 i Journal of Equine Veterinary Science, undersökte utfodringens betydelse under mer kontrollerade förhållanden.
Studien omfattade 30 Quarterhästar som var cirka 16 månader gamla.
Hästarna delades in i två grupper:
-
Den ena gruppen fick ett fiberbaserat kraftfoder.
-
Den andra gruppen fick ett kraftfoder med högre stärkelsehalt.
Foderstaterna hade utformats så att de gav jämförbara mängder energi och protein.
Studien pågick i 24 dagar. Träckens mikrobiota analyserades vid studiens början och på dag 21.
Hur reagerade tarmmikrobiotan?
Efter tre veckor kunde forskarna se skillnader i träckens bakteriesammansättning mellan grupperna.
Hos hästarna som fick det fiberbaserade kraftfodret utgjorde bakteriefamiljen Lactobacillaceae cirka 5,7 % av mikrobiotan, jämfört med 2,4 % hos hästarna som fick det stärkelserikare fodret.
I stärkelsegruppen var däremot den relativa förekomsten av Lachnospiraceae högre, cirka 38 %, jämfört med ungefär 32 % i fibergruppen.
Dessa bakteriefamiljer omfattar olika mikroorganismer med varierande funktioner. En högre andel av en viss bakteriegrupp betyder därför inte automatiskt att tarmen fungerar bättre eller sämre.
Det viktigaste resultatet var att olika kolhydratkällor i utfodringen var förknippade med mätbara skillnader i mikrobiotans sammansättning redan efter 21 dagar.
Hästens tarmmikrobiota är alltså inget statiskt system, utan anpassar sig till vilka näringsämnen som finns tillgängliga.
Stärkelse förvärrade inte inflammationssvaret vid motion
Forskarna undersökte också om kolhydraternas sammansättning påverkade kroppens inflammationssvar i samband med fysisk aktivitet.
Hästarna genomförde ett två timmar långt motionstest med måttlig belastning. I samband med testet följdes flera inflammationsmarkörer i blodet.
Forskarnas ursprungliga hypotes var att en stärkelserikare foderstat skulle kunna förstärka inflammationssvaret efter motion.
Resultaten gav inte stöd för den hypotesen.
Foderstaten i sig ökade inte de undersökta inflammationsmarkörerna före motionstestet.
Efter motionen observerades däremot skillnader mellan utfodringsgrupperna. För vissa markörer var inflammationssvaret starkare eller mer långvarigt hos hästarna som fick det fiberbaserade fodret.
Forskarna bedömde därför att fibergruppen i vissa avseenden kunde ha haft ett kraftigare akut inflammationssvar i samband med motionen.
Det betyder inte att fiber är skadligt eller att stärkelse automatiskt är fördelaktigt.
Studien utfördes på unga hästar som fick måttliga mängder stärkelse. Resultaten kan därför inte direkt tillämpas på exempelvis hästar med ämnesomsättningsproblem eller ökad risk för fång.
Studien påminner oss om en viktig princip:
Utfodringens effekter kan inte bedömas genom att enskilda näringsämnen delas in i bra och dåliga. Det är hela foderstaten som har betydelse.
Varför är fiber så viktigt för hästens matsmältning?
Hästen har utvecklats för att äta fiberrikt växtmaterial under stora delar av dygnet.
Strukturella kolhydrater i grovfoder, såsom cellulosa och hemicellulosa, passerar till stor del genom tunntarmen utan att brytas ner.
I blindtarmen och grovtarmen fermenteras de sedan av mikroorganismer.
Vid fermenteringen bildas bland annat acetat, propionat och butyrat. Dessa kortkedjiga fettsyror utgör en betydande energikälla för hästen.
Fiber är därför mycket mer än bara utfyllnad i foderstaten.
Det är en viktig energikälla för hästen och samtidigt näring för mikroorganismerna i grovtarmen.
Hur effektivt olika fibrer kan utnyttjas beror bland annat på deras struktur, smältbarhet och vilka mikroorganismer som finns i tarmen.
Läs gärna mer i vår artikel Att förstå hästens grovtarmsfunktion.
Tarmmikrobiotan behöver tid för att anpassa sig
Eftersom tarmmikrobiotan reagerar på fodrets sammansättning spelar även sättet att genomföra foderbyten en viktig roll.
När hästen får ett nytt höparti, börjar eller avslutar betessäsongen eller byter kraftfoder förändras samtidigt de näringsämnen som mikroorganismerna har tillgång till.
Särskilt plötsliga och stora förändringar i stärkelseintaget kan påverka fermenteringen och den mikrobiella aktiviteten i grovtarmen.
Nya fodermedel bör därför introduceras gradvis.
En övergångsperiod på cirka 1–2 veckor är ofta en lämplig utgångspunkt. Hästar med känslig matsmältning eller större förändringar i foderstaten kan behöva längre tid.
Studierna från 2026 visar samband mellan utfodring och tarmmikrobiota, men fastställer inte någon exakt anpassningstid som gäller för alla hästar.
I den praktiska utfodringen är det särskilt viktigt att:
-
Ge tillräckligt med grovfoder av god kvalitet
-
Hålla utfodringsrutinerna så jämna som möjligt
-
Introducera nya fodermedel stegvis
-
Ta hänsyn till både det totala stärkelseintaget och mängden per måltid
-
Säkerställa tillgång till rent dricksvatten
-
Anpassa foderstaten efter hästens energibehov och hälsotillstånd
Förutom mängden grovfoder är det viktigt att känna till dess näringsinnehåll. Läs mer i vår guide Vad bör man kunna läsa ut av en höanalys?.
Alla fibrer är inte likadana
Fiber beskrivs ofta som ett enda näringsämne, trots att olika typer av fibrer kan ha mycket olika egenskaper.
Strukturella fibrer i växternas cellväggar, exempelvis cellulosa och hemicellulosa, utgör en viktig del av hästens grovfoder.
Det finns också andra fiberrika och fermenterbara kolhydrater som skiljer sig åt när det gäller löslighet, vattenbindande förmåga och hur mikroorganismerna kan utnyttja dem.
Några exempel:
Chiafrön innehåller både olösliga och vattenbindande fibrer. När fröna blandas med vatten bildas deras karakteristiska geléliknande struktur.
Psyllium eller loppfrö är särskilt känt för sin höga vattenbindande förmåga. Dess gelbildande fibrer har andra egenskaper än de strukturella fibrerna i hö.
Inulin är en fermenterbar fruktan som kan utnyttjas av mikroorganismer i tarmen. Det hör till de ämnen som även undersöks med avseende på prebiotiska egenskaper.
Olika fiberkällor bör därför inte betraktas som identiska eller direkt utbytbara.
Det är också viktigt att komma ihåg att inget enskilt fibertillskott ersätter tillräckliga mängder grovfoder av god kvalitet.
Vad säger forskningen om fiberrika fodertillskott?
Studierna från 2026 undersökte inte Chia de Gracias produkter. Resultaten kan därför inte användas som bevis för att ett visst fodertillskott skulle ge exakt samma förändringar i mikrobiotan som forskarna observerade.
Studierna bidrar däremot till förståelsen av hur foderstatens kolhydratsammansättning hänger samman med miljön där tarmens mikroorganismer lever.
I Chia de Gracias sortiment finns flera fiberrika råvaror och kompletteringsfoder som kan användas som en del av en individuellt anpassad utfodring.
Chia – fibrer och fettsyror i den dagliga utfodringen
Chiafrön för hästar innehåller förutom fibrer även växtprotein och naturligt förekommande omega-3-fettsyror, särskilt alfalinolensyra (ALA).
En av chians speciella egenskaper är dess vattenbindande fiber, som bildar en geléliknande struktur när den blandas med vätska.
Chia kan användas som ett komplement till hästens vanliga grovfoderbaserade foderstat.
Gastro Clay B – inulin och jäst
Gastro Clay B är ett fiber- och jästbaserat kompletteringsfoder som bland annat innehåller inulin, öljäst, bentonit och levande Saccharomyces cerevisiae CNCM I-1077.
Inulin är en fermenterbar kolhydrat som kan utnyttjas av mikroorganismer i tarmen.
Jäststammen Saccharomyces cerevisiae CNCM I-1077 är godkänd inom EU som en zooteknisk fodertillsats för att förbättra smältbarheten hos hästar.
Det är viktigt att skilja mellan studier av hela foderstatens sammansättning och forskning om effekterna av enskilda jäststammar.
Ingen av de två studierna från 2026 som behandlas här undersökte Gastro Clay B eller denna specifika jäststam.
Vill du läsa mer om jäst och dess användning i hästutfodring? Se även vår artikel Jäst som stöd för hästens matsmältning.
Kompletteringsfoder bör alltid väljas med hänsyn till hästens övriga foderstat och individuella behov.
Vad är viktigast att komma ihåg från studierna 2026?
Det mest intressanta är kanske inte namnet på en enskild bakterie eller hur stor andel den utgör av mikrobiotan.
Det viktigaste budskapet är att hästens tarmmikrobiota är ett komplext och föränderligt ekosystem som påverkas av utfodring, genetik och miljöförhållanden.
Studierna från 2026 visade att:
-
Betande hästar hade en högre relativ förekomst av vissa fibernedbrytande bakteriegrupper än stallutfodrade hästar med samma korsningsbakgrund.
-
Ras var en av de viktigaste faktorerna som hade samband med mikrobiotans sammansättning, men även utfodringssystemet hade betydelse.
-
Hästar som fick fiberbaserade respektive stärkelsebaserade kraftfoder uppvisade skillnader i mikrobiotan efter 21 dagar.
-
Förändringar i mikrobiotans sammansättning innebar inte automatiskt ett skadligt inflammationssvar.
-
Utfodringens effekter måste bedömas som en helhet, inte enbart utifrån enskilda bakteriegrupper.
Studierna visar inte att det finns en enda idealisk foderstat som passar alla hästar.
De ger däremot en bättre förståelse för hur nära utfodringen och tarmens mikrobsamhällen hänger samman.
En välbalanserad utfodring börjar fortfarande med tillräckligt mycket grovfoder av god kvalitet, lämpligt energiintag och kontrollerade foderbyten.
Kompletteringsfoder kan användas som en del av helheten, men ersätter inte dess grund.
Källor och vidare läsning
1. Differential shaping of equine gut microbiota structure and function by breed and feeding regimen (2026).
Frontiers in Microbiology.
Studien analyserade träckprover från 139 hästar och undersökte sambanden mellan ras, utfodringssystem, geografisk plats och mikrobiotans sammansättning.
https://doi.org/10.3389/fmicb.2026.1852554
2. DiSilvestro, A. N., Wesolowski, L. T., Williams, B. D., Warren, L. K., Athrey, G. & White-Springer, S. H. (2026).
Short-term provision of moderate dietary starch alters fecal microbiota but does not exacerbate exercise-induced inflammation in yearling Quarter Horses.
Journal of Equine Veterinary Science, 166, 106071.
Studien jämförde fiber- och stärkelsebaserade kraftfoder och undersökte sambanden med träckens mikrobiota och inflammationssvaret vid fysisk aktivitet.
https://doi.org/10.1016/j.jevs.2026.106071
3. National Research Council (2007).
Nutrient Requirements of Horses, 6th Revised Edition. National Academies Press.
Vetenskapligt referensverk om hästens näringsbehov, fibersmältning och utfodring.
https://doi.org/10.17226/11653
