Gastro Clay B

Gastro Clay B – fiberrikt och jästbaserat fodertillskott för en balanserad magfunktion

NY RECEPT – en ännu mer genomtänkt helhet!

Chia de Gracias Gastro Clay B är ett fiber- och jästbaserat fodertillskott som tillför prebiotiska fibrer, jäst samt naturliga källor till B-vitaminer som en del av en varierad utfodring.

Produkten är utvecklad för situationer där man vill uppmärksamma helheten i hästens utfodring – till exempel vid vardaglig belastning, förändringar i utfodringen, växlande väderförhållanden eller mer oregelbundna fodringsrutiner.

Varför Gastro Clay B

Gastro Clay B kombinerar tre centrala delar:

• jäst
• prebiotiska fibrer
• naturliga källor till B-vitaminer

Tillsammans bildar de en balanserad och praktisk helhet i utfodringen.

Jäst och godkänd tillsats

Produkten innehåller levande jäst (Saccharomyces cerevisiae CNCM I-1077), som är godkänd inom EU som en fodertillsats för att förbättra smältbarheten hos hästar.

Användningen av jäst i hästens utfodring har studerats i flera sammanhang, där dess roll har beskrivits särskilt i relation till fiberutnyttjande och mikrobiell aktivitet i tarmen.

Dessutom innehåller produkten öljäst, som fungerar som en naturlig källa till B-vitaminer och aminosyror.

Prebiotiska fibrer – med inulin

Gastro Clay B innehåller rikligt med fibrer, där inulin är en central komponent.

Inulin har studerats i hästens utfodring särskilt med fokus på dess roll som näring för tarmens mikroorganismer. Det passerar tunntarmen och fermenteras i grovtarmen som en del av hästens normala matsmältning.

Fibrernas roll i hästens utfodring har beskrivits i ett flertal näringsstudier där deras betydelse i utfodringen och matsmältningen lyfts fram.

Bentonit

Bentonit (1m558i) är ett naturligt mineral med ett högt pH (cirka 8,5).
Det används i utfodring som en del av olika fiber- och mineralbaserade blandningar.

Innehåll

Chia de Gracias Gastro Clay B innehåller:
öljäst 42 %, bentonit 32 %, inulin 25 %, Saccharomyces cerevisiae CNCM I-1077
samt en nypa kärlek 🧡

Användning

Passar för hästar. Blandas med övrigt foder.

Dosering

Häst (ca 500 kg):
30–40 g per dag

1 msk ≈ 10 g

Tillsatser

Zootekniska tillsatser – Smältbarhetsförbättrande medel:
Saccharomyces cerevisiae CNCM I-1077 (4b1711): 1,0 × 10¹¹ CFU/kg

Teknologiska tillsatser (klumpförebyggande ämnen):
Bentonit (1m558i)
Samtidig användning av oralt administrerade makrolider ska undvikas.

Analytiska beståndsdelar – genomsnittliga värden

Energi 8 MJ/kg
Råprotein 19 %, Råfett 1,2 %, Växttråd 0,2 %, Råaska 31 %, Fukt 5 %

Förvaring

Förvaras torrt och svalt, skyddat från direkt solljus och fukt. Förslut förpackningen noggrant efter användning.

Forskning och bakgrund

Användningen av jäst i hästens utfodring har studerats särskilt med fokus på mikrobiell aktivitet i grovtarmen och fiberfermentation.

Inulins roll har undersökts i studier där dess funktion som näring för tarmens mikroorganismer och som en del av hästens normala matsmältning beskrivs.

Dessa studier belyser sambandet mellan fibrer, jäst och mikrobiell aktivitet – alltså processer som är en del av hästens normala matsmältning.

Referenser

Jäst (Saccharomyces cerevisiae CNCM I-1077)

Carter, M.M. et al. (2025)
Influence of Saccharomyces cerevisiae CNCM I-1077 on fecal pH, microbiota and digestibility in horses.
Journal of Animal Science.
→ Studien visade förändringar i tarmens mikrobiella sammansättning och pH samt skillnader i viktutveckling hos hästar som fick jäst

Jouany, J.P. et al. (2008)
Effect of live yeast culture supplementation on digestibility in horses.
Journal of Animal Science.
→ Jästtillskottet kopplades till förändringar i fiberutnyttjande och foderintag

Faubladier, C. et al. (2013)
Effect of transportation on fecal bacterial communities in horses: impact of Saccharomyces cerevisiae CNCM I-1077.
Journal of Animal Science.
→ Jästens roll studerades även vid belastning med fokus på tarmens mikrobiota

Prebiotiska fibrer (inulin, fruktooligosackarider)

Garber, A. et al. (2020)
Factors influencing equine gut microbiota.
→ Prebiotiska fibrer har studerats i relation till mikrobiell sammansättning och fermentation

In vitro-studier (t.ex. FOS och inulin)
→ Visar att dessa fibrer fermenteras i hästens grovtarm och deltar i mikrobiell aktivitet

Matsmältning och mikrobiota

Boucher, L. et al. (2024)
Current understanding of equine gut microbiota.
Animals.
→ Tarmens mikrobiota spelar en central roll i hästens matsmältning och påverkas av bl.a. foder och fibrer