Övergången från bete till stall och hagar är betydande för hästen både fysiskt och psykiskt. På bete rör sig hästen och promenerar mer och äter kontinuerligt under hela dagen. När betessäsongen tar slut blir utfodringstillfällena färre och fodretssammansättning förändras. Betesgräs innehåller, jämfört med torrt hö, inte bara många näringsämnen utan också mer vatten. Dessutom rör sig hästar ofta mindre i hagen. Allt detta påverkar bland annat matsmältningens funktion. Dessa föränderliga faktorer är bra att ta hänsyn till.
Från gräs till hö
På bete äter hästen färskt, lättsmält gräs med hög vattenhalt. Under sommaren har hästens tarmbakterier vant sig vid färskt gräs och vid att matsmältningen arbetar kontinuerligt. Även mängden motion påverkar i hög grad matsmältningen och tarmens funktion. Torrt grovfoder minskar fuktigheten i fodermassan som passerar genom tarmen och bromsar dess passage. Övergången till torrt hö och eventuella kraftfoder kräver också förändring hos tarmbakterierna.
Förändringar som görs gradvis minskar risken för magproblem
I samband med förändringar framträder också olika matsmältningsstörningar, såsom lös mage och kolik. Gradvis genomförda foderförändringar hjälper tarmmikroberna att anpassa sig till att bryta ned den nya typen av foder, och planering av en optimal diet främjar hästarnas hälsa och välbefinnande. Om hästen har gått på bete dygnet runt, lönar det sig att redan några veckor innan installningen ge hästarna små mängder hö att mumsa på ute på betet. På så sätt kan man i lugn och ro underlätta anpassningen av tarmens mikroflora till den nya kosten och undvika många magproblem och störningar. Mängden kraftfoder rekommenderas att ökas med högst cirka 200 g per dag. Det som tarmens mikrober reagerar känsligast på är just förändringar i fodrets socker- och proteininnehåll. Samtidigt är det bra att kontrollera hur mycket hästen dricker samt att den får tillräckligt med salt.
Övergången kan underlättas inte bara genom gradvis tillvänjning till nya foder, utan också genom att erbjuda hästen magvänliga foder som underlättar förändringen i mikrofloran, till exempel foder som innehåller maskrosrot, inulin, mjölksyrabakterier eller god jäst, såsom Tummy Saver, Gastro Control, Gastro Clay B, öljäst eller Protect That Tummy.
Bekanta dig med produkter för stallutfodringssäsongen:
Behovet av vitaminer ökar
Stallutfodringssäsongen kan för vissa hästar också innebära hårdare arbete, och därför måste även energibehovet anpassas så att det motsvarar arbetets mängd och kvalitet. Utfodringen ska byggas upp utifrån hästens basfoder, det vill säga höet. Kontrollera åtminstone socker, protein och energivärde. Om hästen har blivit onödigt rund på betet, lönar det sig att börja återgå till normal hullklass redan på hösten. När man går över till torrt hö är det också bra att kontrollera hästens behov av vitaminer och mineraler. I torrt hö är mängden vitaminer och andra näringsämnen lägre än i färskt gräs, eftersom lagringen av hö över vintern oundvikligen påverkar mängden vitaminer i höet.
Hästens naturliga foder, färskt gräs, innehåller rikligt med förstadier till vitamin A, E och K. När hästen inte äter grönt gräs varje dag behöver den tillskott av vitamin E. Särskilt för föl och växande hästar, avelsston och tävlingshästar i hårt arbete är vitamin E-tillskott viktigt. Vitamin E rekommenderas ofta att ges i små mängder och ofta, så att vitamin E-koncentrationen i vävnaderna hålls jämn. Tillskott av B-vitamin kan vara till nytta för alla hästar under perioden då vinterpälsen växer, och även för den normala omsättningen av energinäringsämnen såsom kolhydrater, proteiner och fetter. Dessutom behöver stressade hästar och hästar med tarmproblem ofta tillskott av B-vitamin, eftersom produktionen av B-vitaminer i hästens tarm i dessa fall kan vara störd. Öljäst innehåller alla B-vitaminer som hästen behöver och balanserar samtidigt också magens funktion. Tillskott av vitamin D behövs ofta under vintern, särskilt om hästen rastas lite eller bär täcke. De vitamin D-lager som fylls på under sommaren täcker hästens behov i 1–2 månader. Förstadiet till vitamin D finns bland annat i islandslav. Vitamin A har särskild betydelse för kroppens motståndskraft samt för hudens och slemhinnornas välbefinnande. Vitamin A fås bland annat från betesgräs och morötter.
Hur effektivt vitaminer som fås direkt från fodret omvandlas har samband med bland annat hästens vitaminlager. Om kroppen redan innehåller rikligt med vitaminer omvandlas mindre mängd från förstadier till vitaminer för kroppens användning. Ett rikligt intag från naturliga foder är därför aldrig skadligt för hästen. Med syntetiskt framställda vitamintillskott måste man däremot vara mer försiktig.
Under skörden av grovfoder förstörs upp till 80 % av vitaminerna, och därefter sjunker halterna under lagringen med 6–10 %
Öljäst 1 kg (bryggerijäst), 276 kr
Tummy Saver 1,8 KG, 669 kr
Se mera produkter för stallutfodringssäsongen:
