Hästens viktiga antioxidanter

18 mars 2021

Kraftig fysisk belastning kan orsaka cellskador

Oxidativ stress är ett tillstånd där cellerna i hästens kropp utsätts för en alltför stor mängd reaktiva syreradikaler och skador som orsakas av andra reaktiva syreföreningar. I den normala ämnesomsättningen producerar cellerna syreföreningar, såsom reaktiva syreradikaler, som kan vara skadliga för cellernas strukturer och funktioner. Vanligtvis kan kroppen neutralisera och avlägsna dessa reaktiva föreningar effektivt med hjälp av sina antioxidantsystem. I vissa situationer, såsom vid sjukdom eller till följd av kraftig fysisk prestation, kan mängden reaktiva syreföreningar dock öka för mycket i förhållande till antioxidantsystemens förmåga att neutralisera dem. Denna obalans leder till ett tillstånd av oxidativ stress, som kan skada cellmembran, proteiner, DNA och andra cellstrukturer.

Kraftig fysisk träning och sportprestationer hos häst kan öka syreförbrukningen och de metabola reaktionerna i kroppen, vilket kan leda till ökad produktion av reaktiva syreföreningar. Detta kan orsaka olika typer av skador i kroppen:

Muskelskador: Kraftig belastning på musklerna kan orsaka mikroskador i muskelvävnaden. Muskelskador kan utlösa en inflammatorisk reaktion och öka den oxidativa stressen.

Oxidativ stress i luftvägarna: Hård aerob träning kan öka syreupptaget i luftvägarna och utsätta kroppen för ökad oxidativ stress.

Miljöfaktorer: Sportprestationer kan utsätta kroppen för ökade mängder oxiderande föreningar, såsom föroreningar och ultraviolett strålning.

Bristande återhämtning: Otillräcklig vila och återhämtning mellan hårda träningspass kan försämra kroppens förmåga att motverka oxidativ stress och öka dess ansamling.

Överdriven oxidativ stress kan orsaka skadliga effekter på sporthästars hälsa och prestationsförmåga, såsom ökad inflammation, muskelskador, försämrad återhämtning och ökad risk för sjukdomar och skador. Därför är det mycket viktigt att se till att hårt tränande och tävlande hästar får rätt näring, tillräcklig vätska, vilodagar och återhämtning mellan träningarna. Dessutom kan en antioxidantrik kost och vid behov användning av antioxidativa tillskott bidra till att bekämpa oxidativ stress och skydda kroppen mot dess skadliga effekter.

VIKTIGA ANTIOXIDANTER

Antioxidanter i fodret, såsom vitamin C, vitamin E, betakaroten, flavonoider och andra polyfenoliska föreningar, kan hjälpa till att neutralisera reaktiva syreföreningar och skydda cellerna mot de skador som oxidativ stress orsakar. Antioxidanter såsom vitamin E, vitamin C, glutation och selen har alla en skyddande effekt mot dessa skador.

VITAMIN E

Vitamin E är den viktigaste antioxidanten. Vitamin E är ett fettlösligt vitamin, och det skyddar cellmembranen mot skador som orsakas av fria radikaler. Cellmembran består av lipidmolekyler. Dessa lipidmolekyler reagerar mycket lätt med syreradikaler, vilket gör cellmembranen mycket känsliga för skador. Vitamin E är nödvändigt i din hästs diet. Brist kan orsaka koordinationsstörningar samt olika muskel- och nervsystemsstörningar. Utan vitamin E blir cellernas membran genomsläppliga och förstörs till slut, vilket leder till att cellen dör. Vitamin E har visat sig skydda hästen mot degenerativ myeloencefalopati hos häst, en neurologisk sjukdom med nervsymtom. Det är särskilt viktigt för sporthästar, eftersom hårt fysiskt arbete kan orsaka oxidativ stress och cellskador samt sänka halterna av vitamin E i blodcirkulationen, vilket i sin tur orsakar muskelproblem och en allmän försämring av uthållighet och prestationsförmåga. Att öka tillförseln av vitamin E före stressande situationer, till exempel resor eller tävling, kan vara nyttigt, eftersom det stärker kroppens egen immunfunktion och skyddar muskel- och nervceller.

Var får man vitamin E ifrån?
Betesgräs innehåller rikligt med vitamin E. Vitamin E-halten sjunker dock i takt med att växten åldras, och även bearbetning, såsom värme och malning, minskar halten. Torkning av hö i solen minskar också dess innehåll av vitamin E. Eftersom vitamin E är fettlösligt ökar behovet av vitamin E när stora mängder olja läggs till i foderstaten. Just på grund av att det är fettlösligt är vitamin E ofta blandat i någon form av olja. Enligt forskning är inte ens stora mängder vitamin E giftiga för hästar. Höga nivåer bör ändå följas upp, eftersom de kan interagera med andra näringsämnen i foderstaten, såsom betakaroten.

VITAMIN C

En annan viktig antioxidant är vitamin C, som är ett vattenlösligt vitamin. Vitamin C finns vanligtvis inuti och/eller utanför cellerna, där det möter eventuella fria radikaler, neutraliserar dem och därigenom förhindrar skador i hästens kropp.

När behövs vitamin C?
Friska hästar kan själva syntetisera vitamin C i levern. Om hästen däremot är stressad, till exempel på grund av hög ålder, intensiv träning eller långa transporter, kan kroppens egen produktion av vitamin C inte motsvara behovet. Kosttillskott med vitamin C kan hjälpa till att minska stressens skadliga effekter på immunsystemet. Vitamin C är vattenlösligt, och det finns ingen risk för överdosering, eftersom levern minskar produktionen om det inte finns något behov.

SELEN

Selen är ett spårämne som förekommer i växter. I sig själv har selen inte särskilt stor antioxidantkapacitet, men när selen kombineras med vitamin E blir det en stark antioxidant. Tillsammans med vitamin E stoppar selen de skador på nervceller som fria radikaler orsakar, vilket förebygger nervstörningar orsakade av nervskador och degeneration, det vill säga motoriska problem hos hästen. Selen hjälper också till att förebygga muskelproblem hos häst, bland annat vitmuskelsjuka. Vitamin E och selen balanserar varandra, så om tillgången på selen är låg ökar vitamin E sin aktivitet, och tvärtom. Selen är också en väsentlig del av glutationperoxidas, alltså ett antioxidantenzym.

Källor till selen:
Halterna av selen i jorden varierar mellan olika områden. Hö som skördas till exempel på alkalisk jord i bergsområden kan innehålla mycket höga halter selen. I nordisk jord finns det i regel lite selen, och därför tillsätts det ofta bland annat i gödselmedel. Selen är giftigt i stora mängder, och därför är det bra att känna till hur mycket selen fodret innehåller. Hästar behöver 0,3 mg/kg i foderstaten, vilket motsvarar cirka 3 mg per dag. Om hästen får för mycket selen kan det orsaka förgiftning. De tidigaste tecknen på kronisk selenförgiftning är att tagel i man och svans faller av samt sprickor i hovarna, vilket i värsta fall kan leda till att hovväggen lossnar. Detta kan uppstå vid ett intag på omkring 10 mg per dag. Symtom på akut toxicitet är blindhet, beteendeförändringar, viktnedgång, ökad salivavsöndring samt ökad hjärt- och andningsfrekvens till följd av nekros i hjärt- och levervävnad. Toxiciteten ökar om fodret också innehåller stora mängder koppar.

ANTIOXIDANTENZYMER

Förutom vitaminer och mineraler, bland annat zink, finns det även andra typer av antioxidanter i form av enzymer. Superoxiddismutas, katalas, glutationperoxidas och glutationreduktas verkar alla mot fria radikaler och fungerar också inne i cellerna, inte bara på cellernas yta såsom vitamin E och selen. Dessa enzymer finns i många vävnader, inklusive lever, muskler och hjärna.

Superoxiddismutas finns i flera organ, där aktiviteten är högst i levern, följt av njurarna, hjärnan, hjärtat och musklerna.

Glutationperoxidas finns huvudsakligen i däggdjurs röda och vita blodkroppar, vilket hjälper till att förhindra oxidation av cellmembran genom att förbruka fria radikaler i cellen. Selen är viktigt för glutationperoxidasets strukturella integritet, och utan tillräckligt med selen försämras dess funktion allvarligt.

Glutationreduktas är nödvändigt för glutationperoxidas, som effektivt stabiliserar fria radikaler och skyddar vävnader mot skador. Därefter reducerar det oxiderat glutation för att fullborda cykeln. Mineraler är också strukturella komponenter i katalas, där det viktigaste är järn. Järnbrist bromsar katalasets funktion. Enzymet katalas förekommer främst i lever och muskler.

VAD BETYDER DETTA FÖR HÄSTEN?

Alla stressande situationer för hästar, inklusive motion, kräver att kroppens antioxidanter är aktiva för att ta hand om de syreradikaler och den oxidativa stress som orsakas av den ökade syreförbrukningen. Hästar som reser långa sträckor och tävlar ofta är mer benägna att få brist på antioxidantkällor. Därför är det viktigt att hästen får en balanserad kost och, om möjligt, tillgång till färskt betesgräs eller hö av god kvalitet. I vissa fall kan antioxidanttillskott behövas, särskilt om hästen inte går på bete.

Dräktighet

Förutom motion kan även dräktighet orsaka oxidativ stress. Det växande fostret kan utsätta stoet för stress när kroppen försöker producera tillräckligt med energi både till sig själv och till det utvecklande fölet. Antioxidantaktiviteten kan vanligtvis hålla jämna steg med energibehovet, men under de sista dräktighetsveckorna före fölning når fostrets utveckling sin topp. Under denna tid har man visat att antioxidantnivåerna varierar, och därför är det viktigt att ge det dräktiga stoet tillräckliga mängder vitamin E, selen och andra nödvändiga mineraler.

Åldrande

När hästar blir äldre avtar ämnesomsättningen och blir mindre effektiv. Också organens funktion blir mindre effektiv. Detta ökar benägenheten för oxidativ stress och skador, vilket försämrar organens och vävnadernas funktion. Att tillföra antioxidanter är mycket viktigt för den åldrande hästen, så att dess känslighet för oxidativa skador minskar. Äldre hästar som fortfarande tränas behöver också mer antioxidanter, eftersom träning kan öka deras benägenhet för vävnadsskador. Vitamin E och C är viktiga tillskott i äldre hästars diet.

Sjukdom

Sjuka hästar är också benägna att drabbas av oxidativ stress. Sjukdom kan dessutom minska aptiten och upptaget av näring i tarmen. Vitaminbrister kan också förekomma, vilket kan förvärra det befintliga problemet, och därför kan extra antioxidanttillskott behövas för att stärka immunfunktionen hos sjuka hästar.

Även toxiner i foder eller vatten kan påverka djurens näringsstatus. Till exempel försämras foderkvaliteten ofta under torra år, och växter kan ta upp giftiga ämnen från jorden, såsom nitrater. Växternas tillväxtstress kan också leda till att mykotoxiner bildas i fodret; detta kan förekomma både i fodersäd och i andra fodermedel. Dessa toxiner kan vara farliga för hälsan.

Equine motor neuron disease, EMND, är en degenerativ neurologisk sjukdom hos vuxna hästar. Det finns ett betydande samband mellan EMND och vitamin E-status; sjuka hästar har lägre halter av alfa-tokoferol i plasma än kontrollhästar. Den tidigare teorin om att sjukdomen skulle bero på vitamin E-brist har ersatts av en nyare teori, enligt vilken vitamin E är lågt därför att det förbrukas i ökad utsträckning för att eliminera syreradikaler som skadar nerverna.

Kroniska reumatiska sjukdomar samt degenerativa ben- och ledsjukdomar är förknippade med överdriven produktion av syreradikaler. Syreradikaler kan också orsaka ledskador, och detta kan vara en del av patogenesen bakom vissa ledsjukdomar hos häst.

Det är alltså viktigt att komma ihåg att oxidationen ökar när energibehovet stiger, till exempel under hård träning och dräktighet. När oxidationen ökar, ökar också produktionen av syreradikaler, som kan skada viktiga vävnader i din hästs kropp. Hästar har inre mekanismer för att hålla jämna steg med den ökade produktionen av reaktiva syreföreningar, till exempel syntes av vitamin C och antioxidantenzymer, men dessa inre mekanismer räcker inte alltid till när nivåerna av syreradikaler stiger. Det bästa sättet att förebygga allvarliga skador är att hålla hästen frisk genom en balanserad diet som innehåller tillräckligt med viktiga näringsämnen, vitaminer och mineraler.