Snärjmåra 400g

Snärjmåra (Galium aparine) – kostfiber, kisel och växtens naturliga föreningar i utfodringen av hästar och hundar

Snärjmåra är en traditionellt använd växt vars användning i djurutfodring bygger på dess mångsidiga närings- och växtkemiska sammansättning. Torkad snärjmåra lämpar sig som en del av varierad och växtbaserad utfodring för hästar och hundar, särskilt när man vill komplettera foderstaten med växtens naturliga föreningar, mineraler och kostfiber.

I utfodringen förknippas snärjmåra ofta med helheter där man beaktar kroppens normala ämnesomsättning och vätskecirkulation som en del av vardagens grundläggande funktioner. Växten används som en del av genomtänkt och periodisk örtutfodring, inte som basfoder.

Växtens naturliga föreningar som en del av näringen

Snärjmåra innehåller naturligt flera växtspecifika föreningar, såsom flavonoider, tanniner, kumariner och fenoliska föreningar. Dessa ämnen är en del av växtens egen struktur och förekommer naturligt tillsammans med vitaminer, mineraler och fibrer.

I växtbaserad utfodring utgör flavonoider och fenoliska föreningar en del av en mångsidig näringshelhet som är kopplad till kroppens normala ämnesomsättningsprocesser och cellernas skydd mot oxidation som en del av det dagliga näringsintaget.

Kostfiber, tanniner och matsmältningens fysiologi

Snärjmåra innehåller kostfiber samt sammandragande tanniner och växtens egna bitterämnen. Dessa föreningars betydelse i utfodringen hänger samman med matsmältningskanalens normala funktion och hur fodret passerar och formas i tarmen som en del av en fiberrik kost.

Kostfiber och växtens lösliga föreningar påverkar tarminnehållets struktur och stöder matsmältningens normala fysiologi. Matsmältning och ämnesomsättning är nära sammankopplade, och därför ingår fiberrika växter ofta i utfodringshelheter där man betraktar kroppens funktion som en helhet.

Mineraler, kisel och strukturell ämnesomsättning

Snärjmåra innehåller flera mineraler, såsom kalcium, magnesium, kalium, natrium, koppar samt naturligt kisel. Kisel är ett spårämne som ingår i kroppens normala strukturella ämnesomsättning och är särskilt kopplat till bindväv, brosk, hud, päls och hornvävnad som en del av ett mångsidigt näringsintag.

Strukturella vävnader, ämnesomsättning och vätskecirkulation bildar i kroppen en sammanhängande helhet. Ur detta perspektiv används snärjmåra i utfodringen när fokus ligger på kroppens balanserade funktion som helhet.

Vitaminer som en del av den totala utfodringen

Snärjmåra innehåller naturligt små mängder vitaminer, såsom vitamin A, C och K. Dessa vitaminer kompletterar foderstaten som en del av varierad och växtbaserad näring, särskilt när utfodringen berikas med örter.

Kombinerbarhet i utfodringen

Snärjmåra lämpar sig väl att användas tillsammans med andra växter, såsom ringblomma. Växternas olika närings- och föreningsprofiler kompletterar varandra och bildar en mångsidig växtbaserad helhet i utfodringen.

Sådana kombinationer används vanligtvis säsongsvis och periodiskt, som en del av genomtänkt örtutfodring.

Dosering:

Hästar (ca 500 kg):
1/3 dl – 1 dl dagligen som en del av utfodringen.

Hundar:
1 tsk – 2 msk dagligen beroende på hundens storlek.

Måttenheter:
1 dl ≈ 20 g

Näringsämnen (naturligt förekommande, vägledande)

Torkad snärjmåra (Galium aparine) innehåller naturligt bland annat: flavonoider och fenoliska föreningar (ca 0,3–1,5 %), tanniner och kumariner sammanlagt (ca 0,5–3 %), kostfibrer och växtens egna bitterämnen (total fiberhalt typiskt ca 25–40 g/100 g), mineraler såsom kalcium (ca 300–600 mg), magnesium (ca 80–150 mg), kalium (ca 800–1 500 mg), natrium (ca 20–60 mg), koppar (ca 0,5–1,5 mg), kisel som en del av växtens mineralprofil (ca 20–80 mg), samt vitaminer såsom vitamin A-prekursorer (karotenoider) (ca 2–6 mg), vitamin C (ca 15–40 mg) och vitamin K (ca 200–400 µg).

Naturlig variation i halter kan förekomma beroende på växtplats, skörd, växtdelar och torkningsmetod.

Sammansättning: 100 % torkad och malen kierumatara (Galium aparine).
Inga tillsatser.

Snärjmåra och ringblomma som en del av en mångsidig utfodring

Snärjmåra (Galium aparine) och ringblomma (Calendula officinalis) har traditionellt använts tillsammans som en del av växtbaserad och varierad utfodring. Kombinationen baseras på växternas olika men kompletterande närings- och ämnessammansättning.

Snärjmåra innehåller naturligt flavonoider, tanniner, kumariner, kostfibrer samt mineraler såsom kalium, magnesium och kisel. Ringblomma innehåller i sin tur rikligt med karotenoider, flavonoider, polysackarider och triterpenoider. Tillsammans bildar dessa växter en mångsidig växtbaserad näringshelhet som en del av utfodringen för hästar och hundar.

Kombinationen används särskilt säsongsvis och i situationer där man vill komplettera utfodringen med växternas egna ämnen och fiberrika råvaror. Växternas användning baseras på deras naturliga sammansättning och variation, inte på enskilda ämnen eller påstådda effekter.

Bakgrundsinformation och forskningsreferenser

Sammansättningen och de växtkemiska egenskaperna hos snärjmåra (Galium aparine) har behandlats i flera farmakognostiska och botaniska publikationer. Nedanstående källor ger bakgrundsinformation om växtens bioaktiva ämnen, näringsämnen och deras roll inom nutrition. De ska inte användas som grund för påståenden om behandling av enskilda djur.

Växtkemi och bioaktiva ämnen

Kitanov, G.M. & Nikolova, M. (2001). Iridoid glycosides from Galium species. Phytochemistry.
Gudej, J. & Tomczyk, M. (2004). Determination of flavonoids, tannins and phenolic acids in Galium species. Journal of Pharmaceutical and Biomedical Analysis.

Farmakognosi och medicinalväxter

Hiltunen, R. & Holm, Y. (1994). Farmakognosia. Yliopistopaino.
Holm, Y. & Hiltunen, R. (2003). Läkemedel från naturen. Edita.

Fibrer och växtbaserad nutrition

Bisset, N.G. & Wichtl, M. Herbal Drugs and Phytopharmaceuticals. Medpharm Scientific Publishers.