Malen maskrosrot

Maskrosrot (Taraxacum officinale) – en naturlig prebiotisk fiberkälla som stöd för hästens matsmältning

Maskrosrot är ett traditionellt växtbaserat foderråmaterial vars användning i hästars utfodring bygger på dess naturligt höga innehåll av inulin och kostfiber samt växtens egna bitterämnen. Torkad och malen maskrosrot lämpar sig väl som en del av en mångsidig hästutfodring, särskilt när man vill stödja magens och tarmarnas normala funktion.

Prebiotiskt inulin som en del av matsmältningen

Upp till cirka 30–45 % av maskrosroten består av inulin, som är en naturlig prebiotisk fiber. Inulin fungerar som näring för gynnsamma tarmbakterier och bidrar till att upprätthålla en normal mikrobiell balans i tarmen som en del av den normala matsmältningen. Inulinets effekter på hästars matsmältning har studerats omfattande, särskilt med avseende på grovtarmens mikrobiella aktivitet och tillförsel av fermenterbara fibrer.

Prebiotiska fibrer bidrar till att stödja:

– tarmens normala innehållsstruktur
– formningen av avföringen
– en jämn och regelbunden tarmfunktion

Av denna anledning lämpar sig maskrosrot väl för hästar som har benägenhet till hård eller ojämn avföring samt i samband med foderbyten.

Bitterämnen och den fysiologiska responsen vid utfodring

Maskrosrotens verkan baseras delvis på dess naturliga bitterämnen (bl.a. taraxin och seskviterpenlaktoner). Bitterämnen är kopplade till utsöndringen av matsmältningsvätskor och kan som en del av utfodringen bidra till att stimulera aptiten och stödja matsmältningens normala igångsättning, särskilt i situationer där hästens aptit är känslig eller varierande.

Fiber, pektin och tarminnehåll

Utöver inulin innehåller maskrosrot även lösliga fibrer och pektin, som binder vatten och påverkar tarminnehållets fysikaliska egenskaper. Detta bidrar till magens och tarmarnas normala funktion som en del av en fiberrik utfodring.

Kalium och vätskebalans

Maskrosrot innehåller naturligt rikligt med kalium, ett viktigt mineral för hästens organism. Kalium deltar i musklernas och nervsystemets normala funktion samt i regleringen av vätskebalansen som en del av det dagliga näringsintaget.

Användning som en del av hästens utfodring

Maskrosrot lämpar sig särskilt för:

– utfodring under vår- och höstsäsong
– balansering vid foderbyten
– hästar med behov av stöd för magens funktion
– situationer där hästen naturligt söker sig till rotväxter

Dosering:

Hästar (ca 500 kg):
1–4 msk dagligen som kur i 10–14 dagar
eller
1–2 msk dagligen som kontinuerligt fodertillskott

Kuren kan upprepas efter 1–2 veckors uppehåll.

Måttuppgift:
1 msk ≈ 7 g

Näringsinnehåll (naturligt förekommande, vägledande)

Torkad maskrosrot innehåller naturligt (ungefär per 100 g):
inulin och andra fruktaner cirka 30–45 g, total kostfiber cirka 35–45 g,
protein cirka 8–15 g, kalium cirka 350–450 mg, kalcium cirka 150–200 mg,
magnesium cirka 30–40 mg, fosfor cirka 60–80 mg,
järn cirka 3–5 mg, zink cirka 1–2 mg, mangan cirka 0,5–1,5 mg.

Dessutom innehåller maskrosrot naturligt bitterämnen (bl.a. taraxin och seskviterpenlaktoner, cirka 2–10 %), fenoliska föreningar, flavonoider, pektin och växtslem. Naturliga variationer i halter kan förekomma beroende på växtplats, skörd, rotens ålder och torkningsmetod.

Sammansättning: 100 % torkad och malen maskrosrot (Taraxacum officinale).
Inga tillsatser.

Användningsrelaterade anmärkningar

Rekommenderas inte till hästar med gallgångs- eller tarmobstruktioner.

Bakgrund och forskningsreferenser

Maskrosrotens (Taraxacum officinale) sammansättning och näringsmässiga egenskaper har studerats i ett flertal botaniska och nutritionella översikter. Forskningen fokuserar särskilt på rotens inulininnehåll, prebiotiska effekter, bitterämnen samt mineralprofil. De nedan nämnda publikationerna ger bakgrundsinformation om maskrosrotens näringsmässiga betydelse och ska inte användas som grund för behandlingspåståenden vid enskilda djur.

Prebiotiskt inulin och matsmältning (allmänt / häst)

Julliand, V. & Grimm, P. (2016).
The impact of diet on the hindgut microbiome and fermentation in horses.
Journal of Animal Science.
– Översikt över betydelsen av fermenterbara fibrer, såsom inulin, för mikrobiell aktivitet och matsmältning i hästens grovtarm.

Julliand, V., de Fombelle, A., Drogoul, C., Jacotot, E. (2006).
Effect of diet on microbial activity in the equine hindgut.
Livestock Science.
– Studie om effekterna av fiber och prebiotiska föreningar på hästens tarmmikrobiota.

Hansen, N., Ahrens, P., Nielsen, T.S. et al. (2012).
Prebiotic effects of fructans in equine nutrition.
Journal of Equine Veterinary Science.
– Fruktaners (inkl. inulin) prebiotiska roll i hästens utfodring.

Maskrosrotens sammansättning och bioaktiva föreningar

Schütz, K., Carle, R., Schieber, A. (2006).
Taraxacum officinale – a review on its phytochemical and pharmacological profile.
Journal of Ethnopharmacology.
– Översikt över maskrosrotens inulininnehåll, bitterämnen, fenoliska föreningar och mineraler.

Williams, C.A., Goldstone, F., Greenham, J. (1996).
The chemistry and biological activity of dandelion (Taraxacum officinale).
Phytochemistry.
– Genomgång av maskrosens bitterämnen, flavonoider och mineralinnehåll.

Bitterämnen och matsmältningsfysiologi

Hiltunen, R. & Holm, Y. (1994).
Farmakognosi.
Helsingfors: Yliopistopaino.
– Bitterämnens koppling till utsöndring av matsmältningsvätskor och fysiologiska responser i matsmältningen.

Holm, Y. & Hiltunen, R. (2003).
Läkemedel från naturen.
Edita.
– Växternas bitterämnen och deras näringsmässiga betydelse.

Allmän information och foderråvara

Europeiska kommissionen – Feed Material Register
Taraxacum officinale, radix
– Maskrosrot är godkänd som foderråvara inom EU.