Med jämna mellanrum talas det om vitamintillskott i hästfodret, det vill säga hur mycket, vilken kvalitet och vad som är en lagom tillförsel. En häst får vitaminer genom den naturliga kosten men vitaminer finns även i olika hel- och halvfoderkoncentrat, mineralfoder, vitaminfodertillskott, spårämnesfoder, proteinfoder, energiboosters, slickstenar och flera andra typer av preparat. Dessutom finns vitaminer i bl.a. bär, rotfrukter, frön och örter. En felaktig vitamintillförsel beror ofta på att hästen får vitaminberikade näringstillskott i alltför stora mängder eller på att fodret håller en bristande kvalitet. En viktig sak att hålla koll på vid utfodringen är risken för överdosering av fettlösliga vitaminer I DET FALL utfodringen sker med hjälp av syntetiskt framställda produkter. Varför det är så ska vi reda ut här nedan.
En häst behöver flera olika näringsämnen för att bygga upp kroppen, upprätthålla kroppsfunktionerna och kunna röra sig. Vitaminer är en sådan kategori näringsämnen och varje vitamin har sitt viktiga ansvarsområde inuti hästens kropp.
En del vitaminer kan finnas i fodret i inaktiv form och omvandlas till sin aktiva form först då de kommit in i kroppen. I växter, hästens naturliga föda, förekommer vitaminerna alltid i sin förstadieform. Vitaminförstadierna omvandlas inuti hästens kropp till vitaminer, ifall hästen har ett underskott på vitaminer. Syntetiskt tillverkade vitaminer tas alltid upp helt i hästens matsmältningskanal till skillnad från förstadierna, som omvandlas inuti hästen endast i den mängd som behövs.
Upptaget av vitaminer i relation till kroppens vitaminförråd
Vitaminer delas upp i vattenlösliga och fettlösliga vitaminer. Till de fettlösliga vitaminerna hör vitamin A, D, E och K. Av de fettlösliga vitaminerna är det i regel vitamin A och D som orsakar problem om de intas i alltför höga doser, eftersom dessa vitaminer lagras i kroppen. I Norden har hästar ofta brist på fettlösliga vitaminer, särskilt D-vitamin, som är ett ytterst viktigt vitamin för bl.a. benbildningen hos föl. E-vitamin orsakar däremot inga tydliga förgiftningssymptom ens i större mängder, trots att det är fettlösligt. Vid behov kan upptaget av de fettlösliga vitaminerna ökas genom att ge hästen vegetabilisk olja tillsammans med vitamintillskottet.
Till de vattenlösliga vitaminerna hör vitamin B och C. Vattenlösliga vitaminer lagras inte i kroppen i någon större mängd och behöver därför tillföras via kosten varje dag. Hästen producerar själv dessa vitaminer med hjälp av tarmens mikroorganismer. En överdos av vattenlösliga vitaminer via ett syntetfoder brukar sällan ge några skadeverkningar, eftersom vattenlösliga vitaminer inte lagras i kroppen på samma sätt som fettlösliga vitaminer.
Vitaminerna uppför sig i kroppen på olika sätt. Särskilt väl utrett är hur det vattenlösliga C-vitaminet beter sig i kroppen. Om intaget överstiger behovet, minskar upptaget av vitaminet i tarmen. Av 100 mg C-vitamin i kosten tas så gott som allting upp men om mängden tiodubblas, sjunker upptaget till runt hälften. Av en hundra gånger så stor dos tas bara 10–20 % upp i kroppen.
För att ett vitaminöverskott ska bli ett verkligt hot mot hälsan, måste intaget av vitaminer ligga en bra bit över vad som rekommenderas. Det är mycket mer sannolikt att det uppstår en brist på något vitamin. För att vara på den säkra sidan, bör vitaminer dock endast intas i den mängd som rekommenderas.
Hästens naturliga föda innehåller förstadier till vitaminer
Hästens mest naturliga föda, färskt gräs, innehåller rikligt med förstadier till A-, D-, E- och K-vitamin. Förstadiet till A-vitamin är exempelvis mer känt under namnet betakaroten. Omvandlingseffektiviteten till vitamin hänger samman med bl.a. de vitaminförråd som hästen lagrat i kroppen. Om kroppen redan har gott om fettlösliga vitaminer, omvandlas inte en lika stor mängd av förstadierna till vitaminer i kroppen. De spolas istället ut med urinen. Att få i sig stora mängder är därför inte skadligt. Överdosering av fettlösliga vitaminer hänger generellt ihop med användningen av industriellt tillverkade vitaminpreparat. Det är till exempel möjligt att få i sig en för hög dos A-vitamin genom att använda A-vitaminberikade specialpreparat, inte genom kosten. Inte heller D-vitamin går att överdosera via kosten, utan problem och överdosering hänger samman med vitaminpreparat av olika slag.
Vitaminer är särskilt viktiga under stallsäsongen
Under stallsäsongen och för hästar som inte kommer ut på bete är det extra viktigt att se till vitaminbehovet. Särskilt när det gäller hårt arbetande hästar, avelsston och föl är tillskott ofta nödvändigt. Hårt arbete förbrukar kroppens vitaminförråd snabbare än vad hästen får i sig via basfodret. Även störningar i tarmfunktionen, antibiotikakurer, stress och omfattande utfodring med kraftfoder ökar vitaminbehovet. Som tumregel kan man säga att det minsta behovet för vitamintillskott finns hos hästar som får beta minst 2–3 timmar om dagen och det största hos tävlingshästar, avelsston och växande föl under stallsäsongen. Dräktiga föl behöver inte bara A-, D- och E-vitamin, utan även B-vitamin i tillräckliga mängder. För tävlingshästar är särskilt E-vitamin viktigt för muskelfunktionen, energiproduktionen och syreupptagningsförmågan. E-vitamin skyddar tävlingshästens organ mot den hårda belastningen, främjar återhämtningen och ökar motståndskraften. En tävlingshäst möter många stressmoment i livet, och dessa kan minska förmågan att tillgodogöra sig vattenlösliga vitaminer. Hästar behöver B-vitamin för bland annat energiproduktionen, nervsystemet, ämnesomsättningen och muskelkonditionen. Gröna växter innehåller rikligt med folat, ett B-vitamin som i industriella vitaminpreparat finns i formen folsyra. Folat behövs bland annat till bildningen av blodkroppar och vid celldelningen och är extra viktigt för dräktiga djur.
C-vitamin underlättar upptaget av järn från kosten och har också visat sig förbättra tävlingsresultaten. Hästar behöver C-vitamin för att upprätthålla motståndskraften och som byggmaterial i cellerna. Hos hästar är upptaget av C-vitamin via tjocktarmen ganska litet och därför är det C-vitamin som tillverkas i kroppen en extra viktig vitaminkälla. Hos vuxna hästar uppstår C-vitaminbrist oftast i lägen då tarmfunktionen blivit störd och om hästen är stressad. Nypon utgör ett utmärkt C-vitamintillskott för hästar. C-vitaminet i nypon har visat sig vara lättare att tillgodogöra sig för hästen än syntetisk askorbinsyra. Forskning har visat att ett tillskott av nypon har en antiinflammatorisk effekt hos hästar, dvs. att det motverkar eller lindrar inflammationer. Dessutom är det en verksam antioxidant, vilket antas bero på dess C-vitamininnehåll. Forskning har också visat att nypon förbättrar hästens prestationsförmåga och återhämtning (Winther, Kharazmi, Hansen, Falk-Ronne 2010). Hos en ålderstigen häst kan tändernas, tarmarnas eller leverns funktion ha blivit försvagad och då bör B- och C-vitamintillgången säkras med hjälp av fodertillskott.
Mångsidighet en dygd
Serverar du din häst en mångsidig kost sammansatt av olika växter, rotfrukter, bär, örter, sädesslag och frön innebär det samtidigt en garanti för att den får i sig tillräckligt med vitaminer och andra näringsämnen. De färgämnen som finns i naturen är också nyttiga för hälsan, eftersom de tillför kroppen skyddande antioxidanter även om de i sig inte är vitaminer. I produkter från växtriket finns förutom vitaminer dessutom många andra ämnen som påverkar hälsan. Alla är inte ens kända. Till sådana kemiska föreningar hör karotenoider, polyfenoler, flavonoider och fenolsyror, som exempelvis kan ha antioxidativa och hormonliknande effekter.
En syntetisk produkt som innehåller samtliga vitaminer och essentiella mineraler är ändå alltid avgjort fattigare till sitt innehåll än vad en naturligt mångsidig kost är och överdosering av vitaminer är endast möjlig genom intag av alltför stora mängder syntetiska vitaminpreparat, inte genom kosten.
