Vad sker med höet när det förvaras under vintersäsongen?

Vad sker med höet när det förvaras under vintersäsongen?

- Och vad innebär det med tanke på hästens vitamintillförsel?

I Sverige varierar hästens behov av vitamintillförsel med årstiderna. Betesgräs innehåller rikligt med A- och E-vitaminer. På våren och sommaren bildar hästen D-vitamin i huden med hjälp av solljuset men under de mörka vintermånaderna eller när hästtäcket är på, sker ingen vitaminproduktion. Vitaminhalterna i slaget hö sjunker under förvaringen och ju längre vintern lider och ju närmare vi kommer nästa sommar, desto lägre är innehållet av viktiga vitaminer. Under stallutfodringsperioden behöver hästen med andra ord få ett tillskott av de viktigaste vitaminerna A, D och E.

Vart tar vitaminerna i höet vägen?

Förvaringen av höet under vintern påverkar oundvikligen vitaminhalterna. Innehållet av proteiner och mineraler påverkas däremot inte. Det är särskilt A- och E-vitamin som förstörs i samband med vinterförvaringen.

Färskt, grönt gräs innehåller rikliga mängder A- och E-vitaminer men en stor del av dem går förlorade redan då höet skördas. Efter höskörden sjunker karotenoidhalten med i genomsnitt sju procent per lagringsmånad. Det är viktigt att tänka på, inte minst om du utfodrar din häst med överårigt hö. Hö som skördats tidigt på året innehåller mera förstadier till vitamin A, det vill säga karotenoider, än hö som innehåller mer strån och som skördats senare under sommaren. Grönt hö innehåller mer karotenoider än gulare hö. Även vädret under skörden påverkar höets näringsinnehåll: regn och blöta minskar mängden vitaminer. Hö som fått torka under soliga väderförhållanden får lägre halter av A- och E-vitaminer men högre halt av D-vitamin. E-vitaminet i höet bryts också ner av fukt och syre och därför bör alla hästar, som inte dagligen får färskt, grönt hö, ges ett tillskott av E-vitamin via fodret. En bra tumregel när det gäller A-vitamin är att ju grönare höet är, desto mer karotenoider innehåller det och ju gulare det är, desto lägre är karotenoidhalten.

Vitamintillskott under stallmatningsperioden: glöm inte att ge åtminstone A-, D- och E-vitamin

Det största behovet av vitamintillskott finns hos tävlingshästar, avelsston och växande föl. Det minsta vitaminbehovet finns hos hästar som får gå på bete minst 2–3 timmar om dagen. Under vintersäsongen behöver hästar, som i huvudsak utfodras med grovfoder, säd och basmineraler, alltid vitamintillskott. Tungt arbetande hästar behöver mera vitamintillskott än hästar som får vila.

Vitaminer delas upp i fettlösliga respektive vattenlösliga vitaminer. Särskilt de fettlösliga vitaminerna A, D och E är viktiga i vinterutfodringen ända fram till dess att hästen får komma ut på bete eller får en ny höskörd att äta. Under sommaren kan hästen i viss utsträckning lagra dessa vitaminer i kroppen. Under vinterns gång förbrukas de lagrade vitaminerna tills de tar slut efter några månader. Samtidigt sjunker vitamininnehållet i grovfodret gradvis och bristen på solljus gör att ingen ny D-vitamin kan bildas. Därför behöver dessa vitaminer tillföras i den dagliga utfodringen. Det totala vitaminbehovet beror på vitaminhalterna i det helfoder som hästen eventuellt utfodras med.

Till de vattenlösliga vitaminerna hör vitaminerna B och C. Vattenlösliga vitaminer lagras inte i kroppen i någon nämnvärd utsträckning och måste därför intas dagligen via kosten. Hästen producerar själv dessa vitaminer med hjälp av mikroorganismer den har i tarmen. Ett överintag av vattenlösliga vitaminer genom till exempel syntetiskt foder ger normalt inga skadeeffekter. Vattenlösliga vitaminer lagras nämligen inte i kroppen i stora mängder, såsom är fallet med de fettlösliga vitaminerna. Som grundregel kan hästen utnyttja fodret till att producera B-, C- och K-vitaminer i kroppen. Säd, kli och jäst är bra källor till B-vitamin. C-vitamin bildas i hästens lever och lagras i flera olika vävnader.

Olika vitaminer uppför sig på olika sätt i kroppen. Hur det vattenlösliga C-vitaminet beter sig är särskilt välkänt. Vid doser som överstiger behovet minskar upptaget av vitamin från tarmen. Om fodret innehåller exempelvis 100 mg C-vitamin, tas detta upp så gott som helt men av en tiofaldig dos tas bara hälften upp och av en hundrafaldig dos bara 10–20 procent.

De vanligaste felen i vitaminutfodringen

Fel i vitaminhållningen hos hästar beror ofta antingen på överdriven användning av vitamintillskott eller på foder av dålig kvalitet. Vitaminer tillsätts i många helfoder och industriella mineraler och då bör du ha koll så inte de industriella vitaminerna i de olika säckarna och burkarna med foder överlappar varandra. Annars kan det leda till överdosering. I växterna, hästarnas naturliga näringskälla, förekommer vitaminerna alltid i form av förstadier. Förstadierna omvandlas till vitaminer i hästens kropp bara om brist på vitaminer föreligger. Syntetiska vitaminer tas alltid upp helt i hästens matsmältningskanal till skillnad från förstadierna, som endast omvandlas till vitaminer i hästens kropp i den mängd som behövs. För naturliga vitaminer som tillförs direkt via kosten finns ingen överdoseringsrisk.

I Sverige lider hästar oftast brist på fettlösliga vitaminer, särskilt D- och E-vitaminer. För sporthästar och växande föl är det extra viktigt att få i sig tillräckligt med D- och E-vitamin, eftersom brist på D-vitamin kan orsaka tillväxtstörningar och försvagad benstomme. E-vitamin spelar en viktig roll i flera av kroppens basfunktioner, såsom upprätthållandet av immunförsvaret samt nervernas och musklernas funktion. Det största E-vitaminbehovet finns hos dräktiga och diande ston, hos föl och unghästar samt hos sporthästar. Tänk också på att vegetabiliska oljor i utfodringen ökar hästens behov av E-vitamin. Tävlingshästar råkar dessutom ut för många stressande situationer i livet, vilket även kan göra det svårare för dem att tillgodogöra sig de vattenlösliga vitaminerna.

Extra tillskott av vitaminer behövs särskilt när jämvikten hos hästens tarmmikrobflora blivit rubbad på grund av exempelvis stress, en medicinkur eller diarré. Du kan stödja tarmmikrobernas funktion och därigenom vitaminbildningen genom att mata hästen med grovfoder av god kvalitet och undvika utfodring med en övervägande del kraftfoder.

Avvanda föl kan ha nytta av ett K-vitamintillskott under sin första stallmatningsperiod, eftersom K-vitamin stöder utvecklingen av fölets benstomme. Till sporthästar kan det vara motiverat att ge ett B-vitamintillskott, eftersom B-vitaminer ingår i energiämnesomsättningen. B-vitamin kan också ges till hästar i samband med pälsbytet. Hästar som har problem med hovarnas eller pälsens kvalitet kan ha nytta av ett tillskott av H-vitamin (biotin).

För i synnerhet de fettlösliga, syntetiska vitaminerna finns en toxicitetsgräns, över vilken ytterligare tillförsel av vitaminer kan orsaka förgiftning. Det är dock mycket mer sannolikt att hästen lider brist på något vitamin. Tryggast är därför alltid att hålla intaget av vitaminer på en rimlig nivå i enlighet med det som rekommenderas.

Källor:

The Horse: https://thehorse.com/19685/nutrition-loss-in-stored-hay/

Holistic Horse: https://holistichorse.com/health-care/hay-is-missing-key-nutrients/

https://aaep.org/horsehealth/hay-quality-and-horse-nutrition-evaluating-your-horses-nutritional-needs

https://www.midriversequine.com/vitamin-loss-hay/

Tillbaka till blogg