Efter en lång vinter i stallet blir betessläppet en efterlängtad högtid för hästen. När grinden öppnas mot vårens gröna värld, blir stegen lätta och blicken klar. Många hästar rusar ut med öronen spetsade, rullar sig i gräset och sänker huvudet djupt ner i den saftiga grönskan.
Betet erbjuder inte bara näring utan också frihet att röra sig, social kontakt och möjlighet att utöva arttypiskt beteende – allt en häst behöver för att må bra. Gräsets fräscha, söta smak gör det lockande, men det är den höga näringshalten som gör gradvis tillvänjning så viktig. En plötslig foderförändring kan överraska ett känsligt matsmältningssystem. En noggrann anpassning stödjer tarmhälsan, förebygger magproblem och främjar hästens allmänna välmående.
Gradvis tillvänjning till bete är avgörande
Vårbete innehåller mycket lättsmält energi, särskilt socker och fruktaner, men har lågt fiberinnehåll. Snabb upptrappning av bete kan störa tarmens mikroflora, öka gasbildning och höja risken för fång. Därför är det klokt att börja med korta betespass på 15–20 minuter och gradvis öka tiden.
Betoning på fiberrik utfodring
Även om betet verkar erbjuda allt en häst kan önska – grönt, färskt och rikligt – har det en svaghet: det är inte alltid tillräckligt grovt. De första späda grässtråna är ofta så mjuka och sockerrika att hästens matsmältning saknar det välbekanta, långsamt nedbrytbara grovfodret. Fibrer är avgörande för mikroflorans funktion och för att hålla pH-värdet stabilt i tarmen. Genom att erbjuda hö eller ensilage även under betessäsongen stöder man matsmältningen och förebygger foderrelaterade problem.
Vatten och elektrolyter
Varma temperaturer och ökad aktivitet kan leda till mer svettning, vilket ökar behovet av vätska och elektrolyter. När hästen svettas förlorar den särskilt natrium, kalium och klorid – viktiga för tarmens och nervsystemets funktion. Brist på dessa ämnen kan leda till trötthet, stelhet och prestationsproblem om de inte ersätts.
Friskt vatten är det bästa för hästen – men ibland behövs också lite salt, och efter hård ansträngning kan ett elektrolyttillskott vara nödvändigt. Hästen bör alltid ha tillgång till en saltsten.
Mindre behov av kraftfoder
Det är inte alltid lätt att se med blotta ögat hur mycket energi betet innehåller – men hästens kropp känner av det. Grönt gräs är rikt på vattenlösliga sockerarter, varav vissa snabbt omvandlas till energi i tarmen, medan andra – som fruktaner – kan överbelasta mikrofloran. Sockerkoncentrationen i vårgräs kan vara så hög som 150–250 g/kg torrsubstans, vilket gör det till en betydande energikälla. Därför bör många hästars behov av kraftfoder minskas eller till och med tas bort under betessäsongen. Det som fungerade i april kan bli för mycket i juni. Till exempel: 5 kg färskt bete kan innehålla 4–5 MJ mer energi än samma mängd torrt hö (NRC, 2007).
Ofta är lösningen enkel: minska eller ta bort kraftfodret helt.
Följ upp vikt och anpassa utfodringen
Gräsets sammansättning förändras under sommaren: sockerhalten sjunker och fiberinnehållet ökar. Därför bör fodringen regelbundet utvärderas baserat på hästens vikt, avföringens kvalitet och aktivitetsnivå. Det mänskliga ögat vänjer sig lätt, och förändringar i hästens hull är inte alltid uppenbara. Ett enkelt viktmåttband kan vara till stor hjälp.
Sammanfattning
När betesgrinden öppnas är det bara början – övergången från vår till sommar innebär en djupare omställning för hästen. Det är en intensiv fysiologisk omställning som kräver noggrant anpassad utfodring – med särskilt fokus på fibrer, energi och elektrolyter. Tar man hänsyn till dessa faktorer, minskar risken för fång, magproblem och sämre prestation markant.
Källor:
- Hintz, H. F., & Cymbaluk, N. F. (1994). Nutrition of the horse. Annual Review of Nutrition, 14(1), 243–267. https://doi.org/10.1146/annurev.nu.14.070194.001331
- Jansson, A., & Lindberg, J. E. (2012). A review of the impact of nutrition on the health and welfare of horses. Livestock Science, 144(1), 92–102. https://doi.org/10.1016/j.livsci.2011.11.008
- Longland, A. C., Barfoot, C., & Harris, P. A. (2009). Effects of period, water-soluble carbohydrate content, and amount of dry matter intake on the glycemic and insulinemic responses to pasture in ponies. The Veterinary Journal, 180(3), 329–337. https://doi.org/10.1016/j.tvjl.2008.03.010
- McCutcheon, L. J., & Geor, R. J. (2008). Thermoregulation and exercise-associated heat stress in horses. In K. W. Hinchcliff, A. J. Kaneps, & R. J. Geor (Eds.), Equine Sports Medicine and Surgery (2nd ed.). Saunders Elsevier.
- National Research Council. (2007). Nutrient requirements of horses (6th rev. ed.). The National Academies Press.
- Watts, K. A. (2005). Managing pasture to reduce the risk of laminitis. Safergrass.org. Retrieved from https://www.safergrass.org/
- Geor, R. J., & Harris, P. A. (2013). Feeding management of the equine athlete: Nutritional strategies for health and performance. Equine Veterinary Education, 25(11), 507–518. https://doi.org/10.1111/eve.12128
