Hästens mag- och tarmhälsa är en av de mest betydelsefulla faktorerna bakom hästens prestationsförmåga, energiutnyttjande och allmänna välbefinnande. När balansen fungerar kan hästen tillgodogöra sig fodret effektivare och vardagen flyter på smidigt. Men när balansen rubbas, utfodringen förändras, stressen ökar eller mikrobbalansen störs, blir utfodringens roll allt viktigare.
Varför är fibrer och jäst intressanta i utfodringen?
Hästens matsmältningskanal är ett känsligt ekosystem. När mikrobiotan fungerar väl tas näringsämnen upp effektivare och hästen kan upprätthålla en jämn energibalans. Enligt forskning bidrar särskilt betaglukaner, inulin, mannanoligosackarider (MOS) och jäst till att bevara denna balans.
I studier har man särskilt fokuserat på prebiotiska fibrer och jäst eftersom de är direkt kopplade till tarmens mikrobiota. Inulin fungerar som näring för gynnsamma bakterier, och jäst stödjer aktiviteten hos fiberbrytande mikroorganismer. Tillsammans kan dessa främja matsmältningens normala funktion, särskilt när förändringar sker i utfodringen eller i vardagen.
Jäst – mångsidigt stöd för mikrobiotan
Saccharomyces-jäststammar är ett av de mest effektiva naturliga näringsmässiga verktygen för att stödja matsmältningen. Jäst kan främja tillväxten av gynnsamma bakterier i tarmen och bidra till en fysikalisk balans i matsmältningskanalen, särskilt i kombination med andra fibrer och prebiotika.
Betaglukaner – immunitet och balans
Betaglukaner är polysackarider som härrör från jäst och växtfibrer och som studeras i hästars utfodring på grund av deras strukturella och biologiska interaktioner. Enligt forskning kan de stödja immunförsvaret och bidra till en balanserad tarmmiljö – vilket kan hjälpa hästen att bibehålla vitalitet även i belastande situationer. Betaglukaner bryts inte ned av hästens egna matsmältningsenzymer, utan passerar genom matsmältningskanalen och interagerar med tarmens mikrobiota och immunceller.
Baserat på forskning kopplas betaglukaner till en lugnare tarmmiljö och ett normalt immunologiskt svar, särskilt i situationer där hästens organism är belastad. Betaglukaner ”behandlar” inte, utan stödjer tarmens och immunsystemets normala funktion som en del av en balanserad utfodring.
MOS – upprätthållande av tarmens balans
Mannanoligosackarider (MOS) är jästbaserade föreningar som studeras i hästars utfodring på grund av deras fysikaliska verkningsmekanism. MOS-föreningar fungerar inte som näring för hästens egna enzymer, utan passerar genom tarmen där de kan binda oönskade mikroorganismer.
Som följd kan tarmmiljön förbli lugnare och gynnsamma mikrober få bättre förutsättningar att fungera. MOS ”behandlar” alltså inte, utan stödjer tarmens normala balans på ett strukturellt sätt.
Inulin – prebiotika för mikrobiotan
Inulin fungerar som en prebiotika genom att ge näring åt gynnsamma bakterier i tarmen. Studier visar att inulin kan bidra till en balanserad mikrobiota, stödja fiberutnyttjandet och motverka obalanser som kan leda till obehag eller tarmrelaterade problem.
Helheten är avgörande
Utifrån forskning är det inte en enskild råvara som är avgörande för tarmens välbefinnande, utan helheten där:
-
prebiotiska fibrer ger näring åt mikrobiotan
-
jäst stödjer fiberutnyttjandet
-
MOS-föreningar bidrar till tarmens strukturella balans
-
mineralbaserade råvaror kan stödja matsmältningskanalens fysikaliska miljö
När du vill ta hänsyn till hästens mag- och tarmhälsa på ett mångsidigt sätt är det klokt att välja en produkt där dessa faktorer har sammanförts till en helhet.
Gastro Clay B har utvecklats just för detta ändamål – för att stödja matsmältningens och mikrobiotans näringsmässiga balans när magens välbefinnande ska beaktas som en del av den dagliga utfodringen.
Öljäst – en naturlig och mångsidig källa till B-vitaminer, vars fibrer utnyttjas av fiberbrytande mikroorganismer för energi- och näringsupptag.
Bentonitlera – en alkalisk lera som traditionellt har använts för att stödja pH-balansen i matsmältningskanalen.
Inulin – en prebiotisk fiber som ger näring åt tarmens gynnsamma mikrober och stödjer mikrobiotans balans.
Liveto Saccharomyces cerevisiae CNCM I-1077 – en probiotisk jäststam som stimulerar tillväxten av fiberbrytande mikroorganismer och bidrar till näringsupptag och tarmfunktion.
Forskningsreferenser
Matsmältning och mikrobiota hos häst
Julliand, V., Grimm, P. (2017). The impact of diet on the hindgut microbiome of horses. Journal of Animal Science, 95(4), 1808–1818.
Jäst och Saccharomyces cerevisiae i hästens utfodring
Jouany, J. P., Gobert, J., Medina, B., Bertin, G., Julliand, V. (2008). Effect of live yeast culture supplementation on apparent digestibility and rate of passage in horses fed a high-fiber or high-starch diet. Journal of Animal Science, 86, 339–347.
Medina, B., Girard, I. D., Jacotot, E., Julliand, V. (2002). Effect of a preparation of Saccharomyces cerevisiae on microbial profiles and fermentation patterns in the equine hindgut. Journal of Animal Science, 80, 2600–2609.
Betaglukaner (jästbaserade polysackarider)
Vetvicka, V., Oliveira, C. (2014). β-Glucans as modulators of immune responses. Journal of Nutritional Biochemistry, 25(4), 343–351.
Stuyven, E., et al. (2010). The influence of dietary β-glucans on immune responses in animals. Veterinary Immunology and Immunopathology, 135, 1–10.
MOS – mannanoligosackarider
Spring, P., Wenk, C., Dawson, K. A., Newman, K. E. (2000). The effects of dietary mannanoligosaccharides on gut microbial populations and intestinal morphology in animals. Journal of Applied Microbiology, 89, 155–164.
O’Connor-Robison, C. I., et al. (2007). Effects of yeast cell wall products on microbial populations in the equine gastrointestinal tract. Journal of Equine Veterinary Science, 27(10), 447–454.
Inulin och prebiotiska fibrer
Julliand, V., de Fombelle, A., Drogoul, C., Jacotot, E. (2001). Feeding and microbial disorders in horses: Effects of inulin and fermentable fibers. Livestock Production Science, 68, 215–224.
Respondek, F., et al. (2008). Effects of short-chain fructooligosaccharides on equine hindgut fermentation. Journal of Animal Physiology and Animal Nutrition, 92, 576–585.
Den samlade effekten av fibrer och mikrobiota
Salem, A. Z. M., et al. (2018). Role of dietary fiber in gut health of horses. Animals, 8(7), 123.
