Både inre och yttre faktorer påverkar hovarnas välmående
Vilken slags näring stöder växten hos starka och friska hovar?
Näringen påverkar hästens hela kropp: från prestationsförmåga till humör, tillväxt och ämnesomsättning. Hovarna är inte ett undantag. Utväxten av hoven kan ta till och med ett år, så det din häst äter idag kan påverka dess hälsa långt ut i framtiden.
Receptet för starka och välmående hovar
Dieten har en stor betydelse för kvaliteten och hållbarheten av hornämnet som hästens hovar består av. Hästar behöver vissa näringsämnen i vissa mängder och förhållanden för att kunna bilda och upprätthålla starka hovar. Dieten ensam räcker dock inte, eftersom många andra faktorer också påverkar hovarna. Hovvård, motion, ämnesomsättning, hovslageri, allmänt hälsotillstånd, genetik, underlag i hagen och klimatet (särskilt fuktighet) är alla faktorer som kan påverka utseende och kvalitet hos hästens hovar – och inte alltid mot ett bättre håll. Allra viktigast är det att veta att hovhälsan kräver ett helhetsinriktat perspektiv som iakttar hela hästen.
Hovarna avslöjar hästens hälso- och näringstillstånd
Om man tittar noga kan man se hovens horisontella räfflor som omger hoven hos vissa hästar. Dessa tillväxtsringar visar hur hovarna reagerat på hästens diet och hälsa under tiden. Ringarna kan uppkomma efter en sjukdomsperiod eller reflektera förändringar i dieten – till exempel när hästen äter färskt gräs på våren eller lider av undernäring. Att regelbundet följa upp utseendet på hästens hovar kan hjälpa med att identifiera möjliga problem som är relaterade till hästens närings- eller andra hälsotillstånd.
Hoven växer långsamt, under en centimeter per månad. Den långsamma tillväxttakten betyder att det går åt månader före det nuvarande hälso- och näringstillståndet börjar synas i hästens hovar. Ibland kan det ta till och med över ett år att få till synliga förändringar. Därför är det viktigt att komma ihåg att effekten av olika foder som påverkar hovarna konkretiseras först om flera månader. Det behövs tålamod.
Receptet för välmående hovar: näringsämnen som bygger starka hovar
Energi: Grunden för tillväxten av starka och tåliga hovar är en tillräcklig energimängd. Därför är det centralt att hästen får i sig tillräckligt med energi från sin diet. Hos oss i Norden är detta vanligtvis inte ett problem, utan tvärtom. En häst som bränner mer kalorier än vad den intar sparar kalorierna för livsviktiga organ och kroppsfunktioner. I en sådan här situation får de yttre strukturerna, så som hovarna och pälsen, mindre resurser. Balansen är dock viktig. Om hästens diet innehåller mycket energi och innehåller för mycket icke-strukturella kolhydrater, stärkelse och socker, löper hästen en förhöjd risk att insjukna i fång. Det samma gäller överviktiga hästar: fetma ökar sannolikheten för rubbningar i ämnesomsättningen, vilka också kan leda till fång eller metaboliskt syndrom.
Protein: Ett korrekt intag av protein är centralt för hovarnas välmående. Detta beror i huvudsak på att hornämnet består av ett olösligt protein som kallas keratin. Keratin har en central betydelse för hovens styrka, hårdhet och flexibilitet. Så som alla protein består även keratin av aminosyror, som hästen använder för att bygga och upprätthålla olika kroppsvävnader. Hovarna behöver vissa aminosyror som hjälper säkerställa dess rätta struktur och funktion. Dessa är cystein, arginin, leucin, lysin, prolin, serin, glycin och valin samt mindre mängder metionin, fenylalalnin och histidin. Därför är det viktigt att hästens diet innehåller alla 10 essentiella aminosyror, eftersom tillsatsen av endast några av dem kan leda till en proteinobalans. Det som gör att vissa aminosyror är ”essentiella” är kroppens oförmåga att producera dem i tillräckliga mängder själv, och därför måste hästen få dem i sin diet.
Även med proteiner lönar det sig ändå att vara måttlig, eftersom att ge dem i för stora mängder kan vara skadligt särskilt vid hetta, eftersom nedbrytningen av protein i matsmältningen producerar mer värme och leder till ett ökat vattenbehov. Detta kan vara problematiskt för till exempel tävlingshästar som reser och tränar i varma omständigheter. Sporthästar är också i riskkategorin för uttorkning och värmerelaterad stress av andra skäl också. Dessutom är nedbrytandet av proteiner tungt för njurarna, vilket bör iakttas vid utfodringen av äldre hästar.
Fetter: Fetter förbättrar inte hovkvaliteten ensamma. Fetter hjälper dock att försäkra ett tillräckligt energi-intag och stöder därmed indirekt hovhälsan. En fettrik utfodring hjälper också att hålla bakterier och svampar borta från hovarna. Fett är huvudsakligen ett oproblematiskt foderämne i måttliga mängder och en effektiv energikälla för de flesta hästar, och kan användas för att ersätta stärkelserika spannmål för att försäkra ett tillräckligt energiintag.
Biotin: Näringsvetare anser att B7-vitamin, d.v.s. biotin, är det viktigaste enstaka vitaminet när det gäller hovhälsan. Biotin innehåller svavel, ett grundämne som främjar styrkan av bindningarna mellan kollagenfibrerna i bindväv, även i hovväggen. Flera undersökningar (bl.a. Kempson 1987; Wintzer 1986) har visat att biotin har en återställande effekt på hovväggens hårdhet och flexibilitet ifall hoven haft strukturella fel. Biotin återfinns i naturen i bl.a. gräs, kli och jäst, så hästen får det i allmänhet i tillräckliga mängder ur sin diet (15-20 mg/dag). Eftersom biotin ett vattenlösligt vitamin utsöndrar kroppen allt extra, vilket eliminerar risken för förgiftning och gör det väldigt säkert. Biotin verkar vara särskilt nyttigt för hästar hos vilka hovens skörhet orsakas av degenerationen av hovväggens yttersta lager.
Tarmhälsa: En av de centrala faktorerna som påverkar hovhälsan är matsmältningskanalens nyttiga bakterier. Att stöda tarmsystemets fungerande mikroflora är viktigt eftersom tjocktarmens mikrober producerar B-komplexvitaminer, som också påverkar hovarnas blodcirkulation. Ifall det finns problem i matsmältningskanalen och upptaget av näringsämnen eller om tarmmikroberna inte är i balans nedsätts förmågan av tillgodoanvända näringsämnena, vilket också kan skada hovarna. Därmed lönar det sig att försäkra att även magen och tarmsystemet mår bra och är i balans hos hästar som lider av dåliga hovar.
Mineraler: Zink har en betydande roll i bildandet av keratin och upprätthållet av hovarnas hårdhet. Studier har visat att svaga hovar ibland är relaterade till en låg zinknivå i blodet (Harrington et al . 1973). Hästar behöver även kalcium för att binda celler till varann inuti hornämnet. En korrekt balans mellan kalcium- och fosforintaget är en av utfodringens grundstenar, eftersom överflödig fosfor kan påverka kalciumupptaget och orsaka många olika hälsoproblem. Kalcium är viktigt för hovarnas välmående, eftersom kalciumbrist kan försvaga hovarna. På samma sätt som aminosyrorna fungerar också mineraler i grupper och därför kan överdosering av ett mineral störa upptaget och användningen av andra mineraler. Till exempel försvagar ett överintag av zink ämnesomsättningen av koppar och järn. Selen och metionin hjälper bygga starka hovar, men överflödiga mängder försvagar hornämnets kvalitet. Det gäller alltså att hitta balansen mellan olika näringsämnen.
När lönar det sig att fundera på fodertillskott?
Hästar som har bra hovar nyttas sällan av fodertillskott i dieten. Detta beror oftast på att deras diet redan färdigt är tillräckligt balanserad för att också uppfylla hovarnas behov. Där med är det nyttigast att försäkra sig att dieten är tillräcklig och balanserad och ge tillskott som stöder hovarna bara till de hästar som har svaga och sprickande hovar trots att dieten är balanserad. Varje häst har individuella behov för upprätthållet av hovhälsan. Därför bör ägaren vara medveten om hur förändringar i utfodringen, motionen eller omgivningen påverkar hästens hovar, så att man kan reagera i tid på faktorer som hotar hovhälsan.
