En enkel foderstat är ofta det bästa sättet att främja hästens hälsa, oavsett om det gäller sporthäst eller en fritidshäst. Sporthästar kan ha vissa specifika behov på grund av sin arbetsbelastning, men grunderna är desamma för alla.
1. Hästens energibehov i relation till aktivitet och träningsmängd
Enligt "The Nutrient Requirements of Horses" (NRC) finns fyra aktivitetsnivåer och intensiteter:
● Lätt arbete: 1–3 timmar per vecka, främst skritt och trav.
● Måttligt arbete: 3–5 timmar per vecka, mest trav, viss skritt och galopp samt visst krävande arbete som hoppning och dressyr.
● Hårt arbete: 4–5 timmar per vecka med trav, galopp och mer krävande arbete.
● Mycket hårt arbete: En timme per vecka med högintensiv träning och/eller 6–12 timmars arbete per vecka.
Vanligtvis är det endast regelbundet (internationellt) tävlande galopphästar, distanshästar, travhästar eller fälttävlanshästar som faller inom kategorin ”mycket hårt arbete”. De flesta andra hästar räknas till kategorierna lätt eller måttligt arbete.
Det är lätt att överskatta sin egen hästs arbetsbelastning. I naturen vandrar hästar dagligen upp till femtio kilometer i sökandet efter föda. Om en lätt arbetande häst utfodras som en hårt arbetande häst riskerar man överutfodring, vilket kan leda till hälsoproblem.
Hästar i lätt eller måttligt arbete behöver inte mycket mer energi än vad som krävs för normalt underhåll. Däremot kan vissa sporthästar behöva dubbelt så mycket energi som lätt arbetande hästar. Det gäller att ta hänsyn till varje enskild hästs unika genetiska förutsättningar, ålder, ämnesomsättning och träningsintensitet.
2. Börja med hö (och gör en höanalys) Hästens energibehov täcks i första hand av energi från kolhydrater och fett.
Kolhydrater delas in i två grupper: strukturella och icke-strukturella.
● Icke-strukturella kolhydrater (NSC) kommer från socker och stärkelse, främst spannmål. De flesta sporthästar behöver kolhydrater, och socker samt stärkelse är mindre problematiska för dem än för fritidshästar. Det är ändå viktigt att begränsa NSC till vad hästen faktiskt behöver baserat på ålder och träningsintensitet.
● Strukturella kolhydrater är fibrer från grovfoder och är viktiga för optimal tarmhälsa.
Hästens matsmältningssystem innehåller miljarder nyttiga mikrober som bryter ned fibrer och producerar flyktiga fettsyror (VFA) som används som energikälla. För vissa hästar kan därför hö ensamt räcka för att täcka energibehovet. Fibrer hjälper till att upprätthålla rätt pH-balans i grovtarmen och minskar risken för kolik. Hö är den naturliga basfödan för hästar och bör ges i minst 1–1,5 % av hästens kroppsvikt dagligen. Eventuellt bete bör också beaktas.
För hårt tränande sporthästar rekommenderas att investera i en höanalys för att få en exakt bild av näringsinnehållet och kunna avgöra vilka tillskott som eventuellt behövs via spannmål, kraftfoder eller kosttillskott. Högkvalitativt fett är ett enkelt – och ofta säkrare – sätt än kolhydrater att öka energiintaget. Fett används vid aerob träning och sparar på glukosreserverna från kolhydrater under intensiva eller långvariga träningspass.
3. Glöm inte vikten av vatten och elektrolyter Dessa näringsämnen glöms lätt bort, men tillgången till rent vatten och salt är avgörande – särskilt för sporthästar som svettas mycket.
Vid träning i varmt och fuktigt väder kan hästar förlora 10–15 liter vätska per timme genom svett. Hästens svett är hypertonisk, det vill säga den innehåller fler elektrolyter än kroppsvätskorna. Att enbart ge vatten kan därför späda ut elektrolytnivåerna. Därför är tillskott av elektrolyter nödvändigt för vätskebalans och cellfunktion, vilket är viktigt för prestationen.
Under normala förhållanden räcker det oftast med salt för att ersätta mindre elektrolytförluster. Vid långvarig svettning, till exempel vid varmt väder eller lång transport, är det viktigt att ge ett elektrolyttillskott som innehåller natrium, klorid, kalium och eventuellt magnesium.
4. Måttlighet med protein Många hästägare överskattar hästens proteinbehov
Protein och vissa aminosyror behövs för tillväxt och muskler, men är ineffektiva som energikälla.
Viktiga aminosyror är lysin, metionin och treonin. Hästar i lätt arbete får ofta tillräckligt protein från hö, gräs och eventuella tillskottsfoder. Det är vanligare att fritidshästar får i sig för mycket protein än för lite. Överdrivet proteinintag kan leda till viktökning och belasta njurarna, något som ofta märks på en stark ammoniakdoft i stallet. Hästar i måttligt till hårt arbete har ett större proteinbehov, som kan tillgodoses med exempelvis lucern eller spannmål.
5. Minimera och hantera stress Sporthästars vardag kan innehålla mycket stress, vilket påverkar hela kroppen – från matsmältning till rörelseapparat.
● Leder och hovars hälsa: Tillskott som glukosamin, kondroitinsulfat, organiskt zink och biotin kan hjälpa till att skydda mot skador.
● Antioxidanter: Vitamin E och organiskt selen motverkar muskelstress och fria radikaler.
● Immunfunktion: Organiska spårämnen är viktiga för immunförsvar och nervfunktion.
● Tarmhälsa: Stress påverkar tarmfloran negativt; pre- och probiotika hjälper till att stabilisera matsmältningen.
Nyckeln till en lyckad foderstrategi för sporthästar är måttlighet. Ingen enskild ingrediens kan kompensera för brister i grundläggande utfodring.
Källa: Alltech
