Hästens kropp behöver goda fettsyror
Det talas mycket om fettsyror och omega-fettsyror, men de förknippas ofta med många svåra namn och termer. Den här texten förklarar olika fettsyror, deras användning och deras betydelse.
Kort om fettsyror: det finns omkring 20 olika fettsyror, och de delas in efter molekylens längd, det vill säga antalet kolatomer i kedjan, i korta, medellånga och långa fettsyror. Fettsyrorna i mjuka fetter är kemiskt sett fleromättade eller enkelomättade. Dessa omättade fettsyror delas in i fyra fettsyrafamiljer: omega-3, omega-6, omega-7 och omega-9. Av dessa kan kroppen själv producera omega-7- och omega-9-fettsyror, men omega-3- och omega-6-fettsyror måste fås via kosten och kallas därför essentiella fettsyror.
Den viktigaste omega-6-fettsyran är linolsyra och den viktigaste omega-3-fettsyran är alfa-linolensyra. Alla oljor bryts ned i hästens kropp på ett eller annat sätt. Omega-6 bryts ned till arakidonsyra och omega-3 till EPA och DHA. Ett alltför stort intag av en viss fettsyra leder lätt till obalans mellan fettsyrorna och därigenom till störningar i kroppen. Därför är proportionerna mellan olika fettsyror viktiga. Ett snedvridet förhållande mellan fettsyrorna kan störa kroppens optimala funktion och till exempel leda till försämrat immunförsvar, ökad inflammationsaktivitet, ett hyperaktivt immunsystem (till exempel förvärrade symtom vid sommareksem), nedsatt fertilitet eller en livlös hud och päls.
Särskilt omega-3-fettsyror har bland annat antiinflammatoriska effekter och stödjer immunförsvaret och den allmänna hälsan. Enligt nyare studier kan även en hög halt av linolsyra i blodserum dämpa kroppens inflammatoriska reaktioner.
Omega-fettsyror upprätthåller hälsan
Omega-fettsyror främjar hästens hälsa på många olika sätt. De påverkar enzymernas funktion och deltar i transporten av ämnen i blodomloppet. Dessutom gör de cellmembranen flexibla och genomsläppliga för molekyler. De har en positiv effekt på hästens immunförsvar och allmänna hälsa. Omega-fettsyror förbättrar bland annat pälsens kvalitet, lindrar inflammationer och bidrar till att upprätthålla slemhinnornas hälsa. Därför har det föreslagits att de kan lindra bland annat luftvägsinfektioner och reaktioner på insektsbett hos hästar. Dessutom balanserar de immunsystemets funktion, upprätthåller hälsan i senor och leder, stödjer matsmältningen, minskar nervositet och hjälper till att hålla hästen vital och energisk.
Oljor ökar energitätheten i foderstaten
Essentiella fettsyror fås bäst från mjuka fetter, särskilt från växtoljor. Exempel på sådana är rapsolja, solrosolja, linfröolja, chiaolja och hampolja.
Olika växtoljor ökar energitätheten i utfodringen, eftersom de innehåller tre gånger mer energi än spannmål. Genom att ersätta en del av kraftfodret med växtolja kan man minska kraftfodergivan och samtidigt minska mängden kolhydrater, men ändå hålla energitillförseln på normal nivå. Samtidigt minskar också risken för fång, muskelproblem, kolik och överexcitabilitet som kan orsakas av stora mängder stärkelse. Genom att minska mängden kraftfoder kan man också öka andelen grovfoder i foderstaten, vilket förbättrar tarmhälsan och minskar risken för magsår som kan uppstå vid brist på grovfoder. När man använder oljor i utfodringen måste man komma ihåg att deras användning ökar hästens behov av vitamin E.
Växtoljor kompletterar hästens foderstat effektivt
Tidigare trodde man att hästar inte kunde utnyttja fett som näringsämne eftersom de saknar gallblåsa. Flera studier har dock visat att hästen kan utnyttja fett mycket effektivt. Fett absorberas i tunntarmen, där matsmältningsenzymer och galla ansvarar för nedbrytningen. Hos hästen utsöndras galla kontinuerligt i små mängder från levern. Däremot bildas inte tillräckligt av det enzym som bryter ned stärkelse i tunntarmen, vilket gör att hästen smälter stärkelse ganska dåligt. Fett bryts däremot ned effektivt, och slutprodukterna – fettsyror och glycerol – absorberas effektivt från tunntarmen.
Smältbarheten hos vegetabiliska fetter är cirka 90 procent, medan den hos animaliska fetter är cirka 75 procent. Oljor har många olika effekter på hästens fysiologi. Om de ges till sporthästar redan under träningsperioden anpassar sig kroppen till att använda olja som energikälla. Detta gör att kroppens användning av fett under aerob ansträngning blir effektivare och att blodsockernivån hålls högre under en längre tid. Olja sparar också musklernas och leverns glykogenlager under kortvarig, intensiv ansträngning, vilket gör att tröttheten i musklerna uppträder senare. För att uppnå dessa fördelar måste hästens enzymfunktion dock ha anpassat sig till att utnyttja oljor under flera månader. Därför bör man inte göra stora förändringar i utfodringen mitt under tävlingssäsongen. Även när man utfodrar med olja måste man se till att hästen får tillräckligt med kolhydrater, så att glykogenlagren fylls.
Hos avelsston ökar ett tillskott av fett mjölkens fetthalt, vilket i sin tur främjar fölets tillväxt. Användning av oljor har också positiva effekter i utfodringen av växande föl, eftersom goda fetter hjälper till att upprätthålla de hormoner som reglerar skelettets tillväxt.
Förutom i växtoljor finns omega-3-fettsyror också rikligt i fisk och fiskoljor, men till hästar rekommenderas i första hand användning av vegetabiliska fetter, eftersom hästar naturligt inte äter fisk. Hundar är däremot allätare, och för dem passar fiskoljor bra tillsammans med växtoljor.
Olika omega i olika fodermedel
Färskt gräs innehåller omega-3-fettsyror (4–6 %) i betydligt större mängder än omega-6-fettsyror. Om hästen betar dygnet runt behövs vanligtvis inga extra omega-fettsyror. I torrt hö försvinner däremot en stor del av omega-fettsyrorna, och samma sak gäller vitamin E.
Mängden fettsyror som en häst behöver varierar mellan individer, men en grov rekommendation är att hästen bör få 10–35 g omega-3-fetter per dag beroende på individ.
Det är därför viktigt att hästägaren vet vilka omega-fettsyror hästen får från hö och kraftfoder. Många industriellt producerade foder innehåller ofta soja eller majsolja, som har mycket höga halter av omega-6. Även kraftfoder som baseras på spannmål innehåller ofta solrosolja, rapsolja, sojaolja eller majsolja. Dessa innehåller också mycket omega-6-fettsyror och endast små mängder av de viktiga omega-3-fettsyrorna. Därför är det viktigt att uppmärksamma förhållandet mellan omega-fettsyror i kraftfoder.
