Ren stalluft – en viktig del av hästens välbefinnande

Stalluftens kvalitet har stor betydelse för hästens hälsa, välbefinnande och för att upprätthålla lungornas syreupptagningsförmåga. Ju sämre ventilationen i stallet är, desto längre svävar virus, bakterier och dammpartiklar kvar i stalluften. Särskilt mögeldammpartiklar, som huvudsakligen kommer från foder och strömedel, är särskilt farliga för hästens lungor. I värsta fall kan dålig stalluft och mögeldamm på lång sikt orsaka att lungblåsornas funktionsförmåga försämras eller går förlorad, vilket i de allvarligaste fallen kan leda till luftvägssjukdom hos hästen, kvickdrag eller astma.

I Finland och Norden har problemet med att ordna stallventilation sin grund i vårt klimats stora variationer i temperatur och luftfuktighet. Det allra sämsta alternativet för hästen är ett varmt och fuktigt stall. I dåliga fall hålls hästar i stall där temperaturen stiger till närmare tjugo grader och där alla springor har tätats så att hästen inte ska utsättas för drag. Drag är dock inte något problem för en häst som är skapad för att leva ute, men stillastående luft är det. Luftöppningen får vara mycket stor innan det uppstår ett drag som är skadligt för djuren. I dålig stalluft trivs däremot virus, damm, mögel- och svampsporer. I riktigt dålig stalluft kan en allergibenagen häst få kvickdrag redan under en enda vinter.

För att säkra luftvägarnas funktion borde hästar få jämn tillgång till frisk luft året om och dygnet runt. På vintern får stallet inte frysa, och ofta blir kalla och fuktiga vårar och höstar särskilt svåra när det gäller ventilationens funktion. Det svåra med detta är att just vid fuktigt väder borde ventilationen fungera, så att luftfuktigheten inomhus inte stiger för högt. På dagarna öppnas dörrarna ofta, och då är stalluften i allmänhet tillräckligt bra även enligt en noggrann bedömare. Alltför ofta glömmer man dock att sådana dörröppningar och vädringar inte sker på natten. Därför ger stalluften på morgonen den bästa bilden av hur väl stallventilationen faktiskt fungerar.

Utgångspunkten för allt är syre och luft som byts tillräckligt ofta

Hästens syreupptagningsförmåga hör till de bästa i djurvärlden. Tack vare ett effektivt andningssystem är hästen ett snabbt och uthålligt djur. Muskelarbete kräver syre och syreupptagningsförmåga. Faktorer som begränsar syretillförseln till musklerna påverkar avgörande hästens prestationsnivå. En häst använder i vila cirka 80 000 liter luft per dygn; under ett träningspass på en och en halv timme behöver den 40 000–50 000 liter luft.

Andningsorganens hälsa och funktion är en förutsättning för sporthästens prestationsförmåga. Därför har den luft som hästen andas i stallet stor betydelse för dess välbefinnande och prestation.

Enligt lagen lyder minimikravet för stallventilation så här: "Ventilationen i djurstall ska vara sådan att luftfuktigheten, mängden damm eller koncentrationen av skadliga gaser inte stiger till skadligt höga nivåer. Temperaturen och belysningen i djurstallet ska vara lämpliga för den häst som hålls där." Minimikraven är dock bara minimikrav, och de garanterar ännu inte att ventilationen fungerar väl.

För att stallventilationen ska kunna betraktas som fungerande bör hela stalluftvolymen under våren och hösten bytas ut ungefär fyra gånger i timmen, och på sommaren till och med tio gånger i timmen. Det minsta ventilationsbehovet per häst är 80 m3–100 m3 per timme. Om stallet är trångt måste ventilationen vara desto effektivare. Om luften inte byts ut tillräckligt stannar hö- och strödamm, gödselgaser, orenheter och andra sjukdomsalstrare kvar i luften. Hästarnas andning tillför också fukt till luften. Om luften inte kan bytas ut stiger den relativa luftfuktigheten för högt, och då uppstår gynnsamma förhållanden för virus som inte ens ett gott immunförsvar kan rå på. Fuktig och varm stalluft gör det möjligt för virus att överleva i flera dagar. Stående fukt samlas också i konstruktionerna och orsakar kraftigt ökad risk för mögel och röta och försämrar stalluften ytterligare. Kombinationen av värme och fukt är en säker garanti för mögel- och svamptillväxt och dåligt för hästens luftvägar. Den rekommenderade maximala luftfuktigheten i stalluft är 60–65 %. Den rekommenderade temperaturen i stallet är +6 till +10 grader. Temperaturen bör gärna vara minst +3 grader även vid sträng kyla.

Naturlig eller mekanisk ventilation?

Ventilationen i stall kan ordnas antingen mekaniskt eller genom självdrag, det vill säga naturlig ventilation. Naturlig ventilation fungerar genom undertryck som uppstår på grund av skillnader i densitet mellan inne- och uteluft samt höjdskillnader mellan tilluftsöppningar. Vid mekanisk ventilation sker frånluften mekaniskt med hjälp av en frånluftfläkt. Oavsett vilket system som används är det viktigaste att det finns tillräckligt många tilluftsöppningar i förhållande till frånluftsöppningarna. Tilluftsöppningarnas yta bör vara 2–3 gånger större än frånluftsöppningarnas.

Tyvärr fungerar naturlig ventilation sällan bra i stall. Självdrag fungerar bäst när temperaturskillnaden mellan inne- och uteluft är stor, det vill säga i praktiken när det är minusgrader ute. Särskilt på hösten och våren har självdragsventilation problem, när temperaturskillnaden nästan inte finns alls. Självdragsventilation fungerar bäst i små stall där luftvolymen är stor i förhållande till antalet hästar och där innertaket är högt. I större stall eller i gamla låga byggnader är mekanisk ventilation nästan ett måste.

Ammoniak och koldioxid – hur mäter man?

Det finns lämpliga redskap för att mäta ammoniak- och koldioxidhalten i stalluft. För att utreda situationen används en typ av indikatorrör som mäter luftens värden. Mätningarna bör utföras på morgonen i olika delar av stallet, eftersom luftomsättningen kan vara olika i gångar och i olika typer av boxar. Tillgången på frisk luft kan betraktas som god om luftens koldioxidhalt är 0,05 % och som tillfredsställande om halten är 0,1 %. En halt över 0,1 % är ett tecken på dålig ventilation. I stallet bör koldioxidhalten ligga nära mängden i uteluften, det vill säga 0,04 %.

Ammoniak frigörs i luften från gödsel och urin. Hög ammoniakhalt i stalluften kan försämra funktionen hos lungornas flimmerhår och göra hästar mer mottagliga för infektioner och andra orenheter. Flimmerhåren deltar i rengöringen av lungorna genom att transportera bort överflödiga partiklar och orenheter från luftvägarna. I ett välskött stall ska det inte alls finnas någon lukt av ammoniak. Ammoniakhalten i luften påverkas av temperatur, ventilation och strömaterial, och den får inte överstiga 5 ppm (miljondelar). Vid svalt väder är ammoniak inte något särskilt stort problem, men vid varmt väder stiger ammoniakhalterna snabbt, så det är bra att fästa uppmärksamhet vid strömaterialet. I boxar med torvströ håller sig ammoniakhalten ofta ganska låg.

Checklista för tillräcklig ventilation:

• avlägsnar orenheter ur luften
  
• avlägsnar överflödig värme på sommaren
  
• avlägsnar överflödig fukt på vintern

Grunden för att ventilationen ska fungera är att systemet är dimensionerat för att motsvara behoven hos det antal hästar som hålls i stallet och att det rengörs och underhålls regelbundet. Ventilationen bör kunna regleras efter förhållandena, men den får aldrig stängas helt.

Den som bygger ett nytt stall eller renoverar ett gammalt bör ta hänsyn till att stallet borde kunna tvättas minst en gång om året. Tvätt går lättast med högtryckstvätt och milt rengöringsmedel, och man bör reservera tillräckligt med tid för att stallet ska hinna torka. Tvätt förbättrar luftkvaliteten, eftersom även ingrodd smuts då kan avlägsnas.

Källor:

Airaksinen S., Heiskanen, M-L. 2013: Hevostietokeskuksen julkaisuja 13: Tallinhoitajan opas

Honkimaa Viivi. 2018: Hevosenomistaja-lehti 2/2018

SHKL.fi: Ilmanvaihto kuntoon!

SHKL.fi: Hyvä talli-ilma edistää terveyttä

Hevoseni.fi: Tallirakennus

Hevostietokeskus.fi: Talli-ilmanvaihdon tehtävät ja periaate