Naturlig näring kan stödja hästens mags och tarmars naturliga hälsa

Enligt en studie som gjorts bland hästägare är magsår en av de vanligaste orsakerna till att man ändrar hästens diet. Förändringar i kosten hos hästar som lider av sår kan omfatta att man lägger till vissa fodermedel, ökar mängden grovfoder, minskar spannmål samt lägger till olika kompletteringsfoder som stödjer en frisk matsmältningskanal. I naturen finns många ingredienser som lämpar sig för hästars diet och som kan stödja mag-tarmkanalens välbefinnande, såsom läkning av sår. Nedan har några av de mest kända fodermedlen och studier kring dem i behandling av magsår hos häst sammanställts.

Magsår behandlas ofta med antacida. Antacida är läkemedel som neutraliserar överskott av magsyra. De dämpar effekterna av sår och hjälper dem att läka, men vid långvarig användning verkar de i strid med den naturliga fysiologin i hästens matsmältning (24,25). Hästen behöver magsyror, och dessa bör inte tas bort under en längre tid. Ibland kan hästens kropp reagera på avslutad syrahämmande medicinering med överproduktion av syra, vilket kan öka risken för nya sår.

Sår kan förekomma i hela hästens matsmältningskanal, men de sitter oftast i magsäcken i den övre skivepitelklädda delen, eftersom just detta område utsätts mest för magsyra och saknar de skyddsmekanismer som finns i andra delar.

Olika kosttillskott kan verka på olika sätt, och de kan vara till hjälp både i förebyggande syfte och i fortsatt vård efter medicinering. I denna artikel behandlas inte pektin-lecitin-tillskott, som har en egen artikel på grund av det omfattande forskningsunderlaget.

JÄST

Jäst är encelliga organismer som naturligt lever i hästens matsmältningskanal. I hästfoder och kosttillskott används oftast jäst från släktet Saccharomyces, där det finns flera olika arter. Saccharomyces cerevisiae och Saccharomyces boulardii är två av de mest studerade jästarterna, med en lång lista dokumenterade fördelar för kroppens motståndskraft och matsmältningskanalens välbefinnande. Jäst har en probiotisk effekt. Den stödjer baktarmens funktion genom att främja fiberomsättningen, stabilisera tarmens pH och förbättra upptaget av näringsämnen. Jäst har enligt forskning många fördelar för hästens matsmältningskanalens funktion och välbefinnande, och minskad risk för sår kan vara en av dem, men mer forskning behövs fortfarande.

I en studie fick hästar en diet med mycket stärkelse, vilket sänker pH-värdet i tarmen. I studien sänktes pH-värdet avsiktligt, eftersom surhet är en känd riskfaktor för sår (1). I studien stabiliserade jästtillskott tarmens pH hos dessa hästar genom att minska surhetsgraden i tarmen, och detta tyder på möjliga fördelar när det gäller att minska sår i grovtarmen.

HAL ALM

Enligt forskning (3) lugnar bark från hal alm irritation i matsmältningskanalen och stödjer läkning av befintliga sår. Hal alm har en hög halt av växtslem samt ett rikt innehåll av kalcium, flavonoider och vitaminer (2). De fördelar som lyfts fram i forskningen bygger på att den lösliga fiberhalten bromsar magsäckens tömning och håller magsäcken fylld längre. Slemmet innehåller antiinflammatoriska egenskaper som stödjer slemhinnans skyddsfunktion. Dessutom fungerar det som prebiotika och stödjer tillväxten av nyttiga probiotiska mikroorganismer i matsmältningskanalen.

I en studie på människor (3) ledde hal alm till att symtomen förbättrades enligt självskattning hos personer med magirritation. En observationsstudie på hästar (21) visade betydande fördelar med slem från hal alm vid behandling av sår. Fyra dagars behandling med hal alm hos 198 hästar med koliksymtom kopplade till sår ledde till förbättring hos 85 procent av hästarna. I samma studie förbättrades även 23 hästar med magsår genom användning av tillskott med hal alm. Resultaten noterades utan andra samtidiga behandlingar. Forskningsobservationerna tyder alltså på att det slem som produceras av bark från hal alm förbättrar kroppens eget slemhinneskydd och minskar irritation i magsäcken.

ÄKTA LÄKESTOCKROS

Rot av äkta läkemalva (Althaea officinalis) används ofta för att lindra irritation och inflammation i luftvägarna samt för att lugna matsmältningskanalen. Äkta läkemalva har använts som stöd för matsmältningen. Rötterna innehåller rikligt med polysackarider som bildar växtslem, samt flavonoider som stödjer friska celler. Polysackariderna binder till slemhinnorna och lugnar irriterade celler, och dess antioxidativa och antihistamina effekter kan stödja tillväxten av friska celler.

Enligt forskning kan äkta läkemalva hjälpa till att minska inflammation och oxidativ stress i mag-tarmkanalen samt stödja läkning av vävnader (5).

Äkta läkemalva har inte studerats i stor utsträckning på hästar, men när råttor fick rot av äkta läkemalva i 14 dagar före experimentell störning av magmiljön minskade både antalet och svårighetsgraden av magsår. Dessutom minskade oxidativ stress och frisättning av inflammatoriskt histamin avsevärt (4). En in vitro-studie visade att äkta läkemalva kan stödja friska tarmceller genom att bilda ett skyddande lager, vilket tyder på att äkta läkemalva underlättar läkning av vävnaden under detta skyddsskikt.

ÄLGMJÖDÖRT

Älggräs (Filipendula ulmaria) är en naturlig källa till salicylsyra, alltså den verksamma grunden i aspirin. Aspirin används allmänt inom medicinen för att lindra feber, inflammation och smärta. Älggräs ges ofta till hästar med ledinflammation eller matsmältningsproblem, såsom översyrning, magsår eller andra matsmältningsstörningar. I djurförsök verkar älggräs skydda mot magsår (6), (7). Det tillsätts ofta i kompletteringsfoder som är avsedda att stödja tarmhälsan för att lindra smärta och irritation. Tanninerna i älggräs verkar ha egenskaper som skyddar magslemhinnan och minskar irritation i tarmen. Salicylaterna har antiinflammatoriska och smärtlindrande effekter. Hos hästar behövs dock fortfarande mer forskning i ämnet för att få tillförlitliga resultat.

ZINK

Zink är ett essentiellt spårämne för hästar och har många olika uppgifter för det allmänna välbefinnandet. Zink deltar i kroppens proteinsyntes, i immunförsvarets funktion och har antioxidativa egenskaper. Det är särskilt viktigt för sårläkning och kan även vara till hjälp i förebyggandet av magsår. Zink har en cytoprotektiv effekt, vilket betyder att det hjälper till att stimulera slemproduktionen och förbättra blodcirkulationen till tarmens slemhinnor (8). Zink antas förbättra slemhinneskyddet i mag-tarmkanalen, stödja blodcirkulationen i slemhinnorna samt främja vävnadsreparation (9). Zink är ett nödvändigt mineral i hästens foderstat, och ett ökat intag kan bidra till att minska sår.

Zinksulfat har använts hos människor för behandling av magsår i flera år (11, 12, 13). I en studie på råttor observerades fördelar med zink när det gällde att minska utvecklingen och svårighetsgraden av sår. Råttor med zinkbrist i dieten läkte sämre från sår än råttor vars diet innehöll tillräckligt med zink (10).

I en studie på hästar användes foderbrist för att framkalla sår. Metionin är en essentiell aminosära vars nivå ofta är bristfällig i hästars diet. I studien behandlades 32 hästar med sår först med omeprazol, varefter de fick tillskott av zink-metionin i 49 dagar. Svårighetsgraden minskade med tillskott av zink-metionin, vilket innebär att zink-metionin visade potential att minska återfall av sår. Studien saknade dock kontrollgrupp, så jämförelse mellan försöksgrupperna är inte möjlig. Studien ger ändå preliminära antaganden om att zink kan vara till nytta vid läkning av magsår.

HAVTORN

Havtornsbär (Hippophae rhamnoides) har visat lovande effekter hos människor när det gäller att minska magsår. Havtornsbär innehåller vitaminer och mineraler som används vid sårläkning och vävnadsreparation (15). Det innehåller också aminosäror, som är byggstenar i proteiner. Havtorn innehåller mycket vitamin C och E, som har antioxidativa egenskaper och stödjer vävnadernas välbefinnande. Procyanidinet i havtorn kan främja läkning och reparation av slemhinneceller genom att öka tillväxtfaktorer. Även havtornets aminosäror kan stödja proteinsyntesen och hjälpa till vid vävnadsreparation.

I en studie på råttor verkade extrakt av havtornsbär både förebygga och behandla sår som orsakats av höga halter ättiksyra (16). Även om de preliminära resultaten från gnagare är lovande finns det ännu lite evidens från hästar. Studier på hästar har gett blandade resultat, och mer forskning behövs (17), (18).

LAKRITSROT

Lakritsrot, alltså Glycyrrhiza glabra, är en av de äldsta medicinalväxterna som människan känner till. Den har traditionellt använts för att behandla och lindra olika matsmältningsbesvär, inklusive halsbänna och reflux. Lakritsrot innehåller saponiner, som är bittert smakande växtglykosider med bioaktiva effekter i kroppen. Saponiner kan påverka integriteten i tarmens slemhinnebарriär i positiv riktning. Lakrits kan ha flera olika verkningssätt när det gäller sår. Den kan stimulera slemproduktionen i slemhinnorna, hämma inflammationsfrämjande mediatorer såsom prostaglandin E2 och minska nedbrytningen av mediatorer som dämpar inflammation. Lakritsextrakt används ofta hos människor för att minska irritation i magsäcken. I en studie på människor rapporterade patienterna en tydlig minskning av symtom när de fick lakritsextrakt. Enligt självskattningsskala var lakrits effektivare än allmänt använda antacida för att minska irritation (19,20). Hos gnagare verkar lakrits vara effektiv både för att förebygga och behandla sår. I råttförsök har extraherad lakrits antiinflammatoriska effekter som liknar dem vid konventionell läkemedelsbehandling (22, 23). En annan studie på råttor visade att lakrits hade sårförebyggande effekter när såren hade orsakats av aspirin (23).

Hittills finns det inga studier som särskilt bedömer lakritsens effekter hos hästar med sår (21). Mer forskning och kunskap behövs för att förstå hur den skulle kunna hjälpa hästar med magsår.

Referenser:

1. Medina B. et al. Effect of a preparation of Saccharomyces cerevisiae on microbial profiles and fermentation patterns in the large intestine of horses fed a high fiber or a high starch diet. J Anim Sci. 2002.
2. Setright R. Prevention of symptoms of gastric irritation (GERD) using two herbal formulas: an observational study. J Aust Tradit Med So, 2017.
3. McCullough R.W. Expedited management of ulcer, colic and diarrhea in 209 horses: An open-labelled observational study of a potency-enhanced sucralfate-like elm phyto-saccharide. J Vet Med Anim Health. 2013.
4. Zaghlool, S.S. et al. Protective effects of ginger and marshmallow extracts on indomethacin-induced peptic ulcer in rats. J Nat Sci Biol Med. 2015.
5. Deters, A. et al. Aqueous extracts and polysaccharides from Marshmallow roots (Althea officinalis L.): Cellular internalisation and stimulation of cell physiology of human epithelial cells in vitro. J Ethnopharm. 2010.
6. Samardzic, S. et al. Antioxidant, anti-inflammatory and gastroprotective activity of Filipendula ulmaria (L.) Maxim. and Filipendula vulgaris Moench. J Ethnopharm. 2018.
7. Barnaulov, O.D. and Denisenko, P.P. Anti-ulcer action of a decoction of the flowers of the dropwort, Filipendula ulmaria (L.) Maxim. Farmakol Toksikol. 1980.
8. Lin P.H. et al. Zinc in wound healing modulation. Nutrients, 2018.
9. Sharir H. et al. Zinc released from injured cells is acting via the Zn2+-sensing receptor, ZnR, to trigger signaling leading to epithelial repair. J Biol Chem. 2010.
10. Watanabe T. et al. Zinc deficiency delays gastric ulcer healing in rats. Dig Dis Sci. 1995.
11. Yazdanpanah K. et al. Efficacy of Zinc Sulfate in Peptic Ulcer Disease: A Randomized Double-Blind Clinical Trial Study. J Clin Diagn Res. 2016 Aug.
12. D J Frommer et al. The healing of gastric ulcers by zinc sulphate. Med J Aust. 1975 Nov 22.
13. Yazdanpanah K. et al. Efficacy of Zinc Sulfate in Peptic Ulcer Disease: A Randomized Double-Blind Clinical Trial Study. J Clin Diagn Res. 2016 Aug.
14. Loftin P. et al. Evaluating Replacement of Supplemental Inorganic Minerals with Zinpro Performance Minerals on Equine Gastric Ulcers. J Vet Intern Med. 2012.
15. Yang B.R. & Kallio H. Composition and physiological effects of sea buckthorn (Hippophae) lipids. Trend Food Sci Tech, 2002.
16. Xing J. et al. Effects of sea buckthorn (HippophaÎ rhamnoides L.) seed and pulp oils on experimental models of gastric ulcer in rats. Fitoterapia. 2002.
17. Reese R.E. et al. Effects of seabuckthorn berry extract (Seabuck Complete) on prevention and treatment of gastric ulcers in horses. In: White NA, ed. Proceedings 9th International Equine Colic Research Symposium. 2008.
18. Huff N.K. et al. Effect of Sea Buckthorn Berries and Pulp in a Liquid Emulsion on Gastric Ulcer Scores and Gastric Juice pH in Horses. J Vet Intern Med. 2012.
19. Ahmad B.A. et al. Reviews of herbal and their secondary metabolites in the treatment of ulcerative colitis and peptic ulcer. J Appl Pharma Sci, 2014.
20. Setright R. Prevention of symptoms of gastric irritation (GERD) using two herbal formulas: an observational study. J Aust Tradit Med So, 2017.
21. Munsterman A.S. et al. Evaluation of a Chinese herbal supplement on equine squamous gastric disease and gastric fluid pH in mares. J Vet Intern Med. 2019.
22. Aly A.M. et al. Licorice: A possible anti-inflammatory and anti-ulcer drug. Pharm Sci Tech, 2005.
23. Sebai H. et al. Protective effect of artemisia campestris extract against aspirin-induced gastric lesions and oxidative stress in rat. RSC Adv, 2014.
24. Sykes B.W. A free ride: Is long-term omeprazole therapy safe and effective? Equine Vet Ed, 2021.
25. Melo S.K.M. et al. A proton-pump inhibitor modifies the concentration of digestion biomarkers in healthy horses. J Equine Vet Sci, 2014.

Översatt till svenska och refererat från MadBarns originalartikel.