Det har visats att hästens tarmmikrobiom påverkar många faktorer som har samband med hästars hälsa och välbefinnande, såsom beteende, mag-tarmkanalens hälsa samt motståndskraft. Men varför har mikrobiomet en så stark och så genomgripande effekt? Enligt forskare beror det på mikrobiomets många viktiga kopplingar till nervsystemet och immunförsvaret.
Grunderna i hästens mikrobiom
Hästens tarmmikrobiom syftar på mag-tarmkanalens mikrobiotas genetiska material, det vill säga den mångsidiga population av mikroorganismer som lever i matsmältningskanalen, berättar Liz Schatz, DVM, och senior specialist inom veterinärmedicinska frågor. Dessa tarmmikroorganismer omfattar bland annat bakterier som bryter ned fibrer och proteiner samt producerar B-vitaminer och vitamin K; svampar som bryter ned fibrer; protozoer och arkéer som producerar metangas; samt virus och parasiter.
Mikrobiomet är unikt för varje häst, och det påverkas av många olika faktorer såsom diet, ålder, klimat, skötsel, eventuella sjukdomar som metabolt syndrom, stress och läkemedel. "Tyvärr finns det fortfarande ganska stora kunskapsluckor och många frågor kring hästens mikrobiom. Inom humanmedicinen har man dock redan konstaterat att väldigt många sjukdomar är kopplade till förändringar i mikrobiomet."
Mikrobiomet och hästens hälsa hänger ihop
En av de mest betydelsefulla aspekterna som rör mag-tarmkanalens mikrobiom är att mikrobiomet är kopplat till tarm-hjärna-axeln. "Detta betyder att nervsystemet, immunsystemet och det endokrina systemet alla står i kontakt med tarmens mikrobiom, och att förändringar i matsmältningskanalen kan få långtgående konsekvenser", sade Schatz.
Förändringar i mikrobiomet kan leda till förändringar i beteendet, såsom ångest, skygghet och till och med stereotypier som krubbitning eller vävning. Psykisk stress kan också påverka mikrobiotan och skapa en ond cirkel.
Effekter på hästens immunitet
"Sjuttio procent av kroppens immunförsvar finns i matsmältningskanalen, särskilt i lymfsystemet, som är immunförsvarets superkraft", sade Schatz. "Allt som förändrar matsmältningskanalen kan påverka immunsystemet och därigenom hästens hälsa."
Till exempel har hästar med ekvint metabolt syndrom (EMS) tarmmikrobiom som skiljer sig från friska hästars när det gäller mångfalden av mikroorganismer.
"Bristande mikrobiomdiversitet kan delvis bidra till den nedsatta immunrespons som vi ser till exempel hos hästar som lider av EMS, men det behövs mycket mer forskning för att dra mer exakta slutsatser", sade Schatz. För närvarande arbetar man kontinuerligt med att identifiera olika nya typer av mikrober i matsmältningskanalen och att hitta allt bättre sätt att ta prover från hästar.
"Vi måste förstå mikrobiom–tarm–hjärna-axeln bättre och också förstå immunitetens effekter i relation till vissa sjukdomar bättre", sade Schatz. Detta skulle kunna möjliggöra att vissa sjukdomar i framtiden eventuellt kan förbättras genom att stödja mikrobiomet.
Ämnen som stöder mikrobiomet är bland annat:
Prebiotika: ingredienser eller kosttillskott som fungerar som näring för de nyttiga bakterierna i matsmältningskanalen. Probiotika är levande mikroorganismer som ger värden hälsofördelar när de ges i tillräckliga mängder. Prebiotika är vanligtvis icke-absorberbara kostfibrer som främjar tillväxten eller aktiviteten hos en eller flera bakteriestammar i tjocktarmen. Syftet med bakteriestammarna är att stödja tarmfloran och därigenom hälsan. Bra prebiotika är bland annat inulin och maskrosrot.
Probiotika: innehåller i sin tur levande mikroorganismer som naturligt förekommer i tarmen, såsom mjölksyrabakterier (främst Lactobacilli och Bifidobacteria), jästsvampar (Saccharomyces boulardii och Saccharomyces cerevisiae) eller svampar. De tar plats i tarmen från sjukdomsframkallande bakterier, eftersom de konkurrerar om samma utrymme som skadliga bakterier, producerar ämnen som hämmar deras tillväxt, främjar lokala immunsvar och förändrar tarmens tillväxtmiljö i en riktning som är ofördelaktig för patogena bakterier.
Postbiotika: är bakteriernas ämnesomsättningsprodukter, med andra ord det som blir kvar när probiotiska bakterier fermenterar prebiotika. Till denna grupp hör bland annat vitaminer såsom vitamin K och B-vitaminer, kortkedjiga fettsyror, peptider, enzymer, aminosäror samt olika polysackarider. Tarmbakterierna och hjärnan kommunicerar via postbiotika.
Några exempel på postbiotika och deras funktioner:
-
Kortkedjiga fettsyror (bland annat butyrat, acetat och propionat)
Av de kortkedjiga fettsyrorna fungerar särskilt butyrat som näringskälla för epitelcellerna i tarmens slemhinna, och det har visats främja tarmytans integritet och slemsekretion samt dämpa inflammation. Dessutom har butyrat och andra kortkedjiga fettsyror visats främja hjärnhälsan.
-
Signalsubstanser
Tarmbakterier påverkar också hjärnans och nervsystemets funktion via tarm-hjärna-kopplingen genom att producera signalsubstanser såsom GABA, serotonin, dopamin, katekolamin och acetylkolin. Särskilt bakterier inom Lactobacillus-gruppen har visats producera rikligt med dessa signalsubstanser.
-
Peptider
Spektrumet av peptider som produceras av bakterier är brett, och de har många olika funktioner i kroppen. Särskilt intresse väcker bland annat antimikrobiella och antivirala peptider, som verkar mot patogener. Forskning pågår bland annat kring om antimikrobiella peptider, bakteriociner, skulle kunna erbjuda en lösning på den ökande antibiotikaresistensen. Ett postbiotikum som kallas muramyldipeptid har i sin tur visats förbättra insulinkänsligheten.
-
Exopolysackarider (EPS)
Särskilt exopolysackarider som produceras av mjölksyrabakterier är också föremål för forskarnas intresse. Exopolysackarider som produceras av mjölksyrabakterier har observerats ha bland annat antikarcinogena, immunreglerande och antioxidativa effekter.
"Även kring detta behövs mer forskning, så det bästa sättet att stödja den egna hästens mikrobiota just nu är att minimera stress, maximera tiden på bete, erbjuda ett högkvalitativt och mångsidigt foder samt göra förändringar i dieten långsamt, i all utfodring, inklusive hö", sade Schatz.
Källa:
The Horse.com: 2024 virtual EquiSummit conference, Dec. 3-4.2024
