Att stödja sporthästens prestationsförmåga med utfodring

Att stödja sporthästens prestationsförmåga med utfodring

  • UTFODRINGENS PÅVERKAN PÅ PRESTATIONEN KAN VARA UPP TILL EN TREDJEDEL

Målet med utfodringen av sporthästen är, utöver att tillgodose kroppens grundläggande näringsbehov, att stödja kroppens allmänna välbefinnande samt optimal prestationsförmåga. Hos sporthästar måste man i nutritionen beakta de särskilda behov som är kopplade till arbetsmängd och livsstil. I grunden ligger de största skillnaderna mellan sporthästens och den så kallade ”vanliga hästens” diet i mängden energi, kvaliteten på proteinet samt balansen av nödvändiga elektrolyter. Energi-, protein-, vitamin- och mineralbehovet hos sporthästar som arbetar hårt kan öka till upp till en och en halv till två gånger underhållsbehovet. För att din häst ska kunna prestera på bästa möjliga sätt är det viktigt att fundera över vilken näring den får som bränsle.

Tävlingshästens utfodring bygger på högkvalitativt grovfoder, som kompletteras med en mängd kraftfoder som motsvarar energibehovet. I all utfodring är det viktigt att se till att fodren är hygieniska och att råvarorna i de produkter som används kommer från rätt källa och är i rätt form för hästen, så att optimalt upptag av näringsämnen kan säkerställas. Näringsbehovet hos en häst som arbetar hårt är mycket stort. Till exempel kan energibehovet vara 75–100 % högre än underhållsbehovet. Till denna utfodringsgrupp räknas i huvudsak travhästar under uppträning för tävling och under tävlingssäsong, tävlingsridhästar under tävlingssäsong samt tävlande fälttävlans- och distanshästar. Utfodringen och dess kvalitet har betydelse, eftersom det vetenskapligt har kunnat påvisas att rätt typ av utfodring påverkar hästens prestationsförmåga med omkring 30 %.

Tillräckliga glykogennivåer hjälper hästen att orka

Hos sporthästar är det viktigaste målet att fylla på deras glykogennivåer tillräckligt, eftersom dessa inte bara är viktiga för att säkerställa tillräcklig energi utan också för att förebygga trötthet. Hästar behöver tillräckligt med energi för att kunna prestera idrottsligt. Den metaboliska väg som används för energiproduktion varierar beroende på träningens intensitet och varaktighet. Hästar får största delen av den energi de behöver i arbete från glukos (främst från kolhydrater) och fetter samt delvis också från aminosyror, som är proteinernas byggstenar. I matsmältningen omvandlar kroppen glukos och aminosyror till adenosintrifosfat (ATP), som används för energiproduktion.

Hästen omvandlar sin näring till bränsle på två sätt: det första är aerob ämnesomsättning, en process som använder syre för att bryta ned kolhydrater, fetter och proteiner till glukos. Hästen behöver fett för sin aeroba energiproduktion; ett tillräckligt fettintag säkerställer till exempel att kroppens glykogenlager räcker till slutspurten i tävlingar.

Det andra sättet är anaerob ämnesomsättning, som producerar energi genom att använda glukos utan syre, vilket är en snabbare process än aerob ämnesomsättning och ger omedelbar kraft. Energin som produceras på detta sätt är kortvarig och upprätthåller inte hästens uthållighet lika länge som energin från aerob ämnesomsättning. Den anaeroba ämnesomsättningscykeln producerar dessutom mjölksyra, som kan ansamlas i musklerna och orsaka trötthet och ömhet.

Utfodringens energimängd kan höjas till exempel med vegetabiliska oljor eller
melassbetfor. Med dessa kan man vid behov ersätta en del av hästens kraftfodergiva. Särskilt hästar som lätt får muskelproblem har nytta av att mängden stärkelse i fodret minskas. Det är dock bra att komma ihåg att hästar utnyttjar dessa så kallade snabba energikällor särskilt vid anaerob belastning, så stärkelse och socker bör inte helt uteslutas ur kosten. Det är ändå bra att komma ihåg att forskning visar att för mycket socker hos hästar kan fördröja återställandet av vätskebalansen efter prestation, så för att stödja återhämtningen efter prestation är det bättre att använda andra näringsämnen än produkter med hög sockerhalt.

Grovfoder är alltid grunden

Hästar har utvecklats under de senaste 55 miljoner åren till växtätare, så grovfoder bör alltid utgöra grunden i deras kost. Fodermängden bör delas upp på så många regelbundna utfodringstillfällen som möjligt. ”Hos oss utgår all utfodring från bra hö som ges regelbundet”, berättar Taru Holopainen från Ravitalli Holopainen. Grovfoder är också nödvändigt för att upprätthålla hästens mag-tarmhälsa, eftersom en fiberrik kost (1,5–2 % av hästens kroppsvikt per dag) hjälper till att förebygga magproblem, såsom kolik eller magsår. Sår är besvärliga och skadliga för alla hästar, men särskilt för sporthästar, eftersom forskare (Nieto et al., 2009) har visat att de har en negativ inverkan på syreupptagningen, vilket är en väsentlig faktor för hästens prestationsförmåga. Ägare bör därför fästa uppmärksamhet vid kvaliteten på sporthästens grovfoder, eftersom bättre kvalitet också leder till högre energiproduktion. Till exempel spelar växtarterna i höet roll, eftersom vissa grässorter är mer näringsrika än andra. Baljväxthö innehåller rikligt med energi och protein, och därför kan till exempel tillskott av lusern i sporthästens utfodring vara ett nyttigt komplement.

Energitäckning

Olika spannmål och andra kommersiellt blandade foder är ofta en väsentlig del av sporthästens diet, eftersom de erbjuder en effektiv energikälla, vars tillgång avgör hur mycket energi som finns tillgänglig för prestation. ”För tävlande travhästar är det viktigt att de får tillräckligt med energi. Vi strävar efter att hålla utfodringen ganska enkel, men utöver hö och kraftfoder får de bland annat vitaminer och linfröolja”, berättar Taru Holopainen. Största delen av de kolhydrater hästen får kommer från socker och stärkelse. När kroppen absorberar glukos från kolhydrater till blodomloppet kan den använda det antingen för att skapa och förbruka ATP direkt som energi eller lagra det i musklerna som glykogen. När hästen senare behöver lagrad energi omvandlar kroppen det tillbaka till glukos. Att öka mängden av dessa kolhydrat- och stärkelsehaltiga foder kan ibland vara frestande för att höja energinivån, men man måste vara försiktig med dem. De flesta hästar kan hantera stärkelse ganska väl, men hos vissa hästar ökar stora mängder stärkelse risken för fång, kolik, metabolt syndrom eller acidos, det vill säga överdriven försurning i kroppen. Ett bra alternativ till stora mängder stärkelse är oljor och fetter, som inte orsakar kolik och inte heller medför risk för fång. Fetter är ett ganska säkert och effektivt sätt att öka energimängden hos hästar som arbetar hårt. Fett är mycket kaloririkt och innehåller 2,25 gånger mer energi per viktenhet än kolhydrater. Fettmolekyler omvandlas till fettsyror, som hästens kropp kan använda direkt som energi eller lagra i fettvävnaden. En fördel med fettbaserade foder jämfört med stärkelserika foder är också att de inte går till huvudet på samma sätt och gör hästarna för heta, som foder med mycket stärkelse kan göra. Bra alternativ är bland annat olika vegetabiliska oljor, linfrön och linfröolja, hampa- och chiafrön eller olja från dem samt solrosfrön och deras olja. Hästar kan smälta upp till 20 % fett i sin totala diet, men fett bör alltid introduceras gradvis i kosten, eftersom stora mängder kan försämra smakligheten och leda till lös eller fet avföring. Vid fettutfodring måste man alltid komma ihåg att fett ökar kroppens behov av vitamin E. När fett bryts ned i matsmältningen oxiderar det, vilket i sin tur kan leda till produktion och frisättning av fria radikaler, som kan orsaka cellskador. Vitamin E förhindrar detta genom att skydda cellerna mot oxidativ stress.

Protein och muskulatur

Proteintillskottsfoder behövs i sporthästens utfodring när grovfodrets
proteinhalt inte är tillräcklig. Protein behövs för att bygga upp och bibehålla muskelmassa, men också för att reparera musklernas mikroskador och förnya muskelceller. För muskelfunktionen är bland annat tillgången på näringsämnen och syre, ämnesomsättningens aktivitet samt ansamling och bortförsel av slaggprodukter viktig. Fodret bör innehålla minst 10–12 % råprotein för att, tillsammans med kraftfodret, säkerställa att hästen får tillräckligt med protein. Man bör dock undvika att ge för mycket protein, eftersom det bland annat ökar svettningen och förlusten av elektrolyter.

Proteiner består av aminosyror, och deras kvalitet har betydelse. De som kallas essentiella aminosyror är särskilt viktiga. För hästar hör bland annat lysin, metionin och treonin till dessa. Till exempel innehåller chiafrön rikligt med lysin. Det bör dock inte finnas mer protein än vad som behövs, eftersom allt överskott utsöndras i urinen som ammoniak och kan belasta njurarna. En proteinrik kost ökar också behovet av vatten, vilket kan vara särskilt problematiskt för sporthästar som reser och tränar ofta och därmed riskerar att bli uttorkade. Slutligen producerar nedbrytningen av protein kroppsvärme.

Krävande muskelarbete ökar behovet av vitaminer samt antioxidanter, såsom selen och vitamin E, och tränings- och transportstress ökar behovet av B-vitaminer. ”Hos oss får startande hästar en större dos multivitamintillskott dagen före start”, berättar Holopainen. Mineraler är viktiga för alla hästar, men särskilt förhållandet mellan kalcium och fosfor måste vara i ordning, eftersom kalcium utgör 35 % och fosfor 16 % av benvävnaden. Hållbara ben är en livsnödvändig förutsättning för sporthästen. Dessutom måste ett tillräckligt intag av elektrolyter säkerställas före och efter hårdare träning eller tävling, eftersom hästen förlorar mycket av dem genom svettning. Elektrolytbalansen hålls bäst uppe genom regelbunden tillförsel, inte enbart genom att ge dem efter hård prestation. Elektrolytbalansen påverkar bland annat nervsystemets funktion, och brist på elektrolyter kan orsaka bland annat muskelspänningar och snubbling, vilket i sin tur kan öka risken för olika skador. ”Hos oss har hästarna ätit Chia de Gracias sockerfria Electrolyte Up i flera år redan. Det är lätt att blanda i maten och smakar bra”, sammanfattar Taru Holopainen.

Källor:

Tillbaka till blogg